Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.
Sara Ekström har undersökt vilka möjligheter och utmaningar användningen av sociala utbildningsrobotar medför. Resultaten ger inblick i vilka nya krav på digital kompetens som växer fram då utbildningsteknologier uppvisar sociala egenskaper och beteende.
Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.
Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.
I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.
Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.
Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.
Utifrån antagandet att tillitsfulla professionella relationer möjliggör samarbete och kollektivt lärande har Ulf Jederlund undersökt relationella aspekters betydelse i skolutveckling.