Skönhet kan påverka betygen. Den slutsatsen drar en forskningsstudie från Lunds universitet. När vackra kvinnliga studenter inte var fysiskt närvarande under pandemin utan deltog i digital undervisning sjönk betygen.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. "Det finns tydliga risker med systemet," säger forskaren Karin Edmark.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.

Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.

Under coronaviruspandemin ställde svenska högskolor och universitet om till digital undervisning under drygt tre terminer. Denna rapport jämför tre undervisningsformer: Campusundervisning, fullständig distansundervisning, samt hybridundervisning, under vilken campusundervisning blandas med distansinslag. Jämförelser görs både med avseende på betyg och välmående. (pdf)

Övergången till målrelaterade betyg slog extra hårt mot elever med föräldrar som har den lägsta utbildningsnivån. Det slår forskare vid Linköpings universitet fast i en ny studie.

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform. "Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier, säger nationalekonomen Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning på Högskolan Kristianstad.

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Tre år efter den omtalade boken ”Pojkar i skolan” kommer forskaren Fredrik Zimmerman med en ny bok på samma ämne. Den erbjuder en helt annan bild av vad pojkar behöver för att lyckas bättre med sina studier.

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Att elever hjälps åt med individuella inlämningsuppgifter försvårar både lärares bedömningar och möjligheter att fånga upp elever i behov av stöd. "Lärarna reagerade med bestörtning på omfattningen av detta," säger Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet.