Om en viss kroppsrörelse inte är mer rätt än någon annan: hur ska man då sätta betyg i idrott och hälsa? Det är en fråga som både elever och lärare ställer sig, enligt forskaren Nina Westrin Modell.
28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020, vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.
Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.
Elevens uppförande och motivation inverkar på betyget oberoende av elevens prestationer. Det visar Camilla Svens-Liavågs avhandling om faktorer som påverkar lärares bedömning i Finland.
Hon forskar kring begåvade elever – men debatten om F-betyget inspirerade Åsa Melander till en undersökning: Hur gick det för elever med svaga betyg i 1–5-systemet?
Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.
Pojkar har i snitt lägre betyg i skolan än flickor. Varför? Frånvaron av en rad positiva beteenden – som är vanligare hos flickor än pojkar – kan vara en förklaring. Det visar internationell forskning.
Doktoranden Kristine Hultberg Ingridz reflekterar över vad det betyder att ett godkänt matematikbetyg är vägen till högre studier. Samhällets fixering vid matematikkunskaper gör att de som misslyckas inte får möjlighet att följa sina drömmar, menar hon.
Forurening fra biler, landbrug og brændeovne kan muligvis have en negativ effekt på børns kognitive udvikling. Det indikerer nyt studie, der undersøger danske elevers afgangskarakterer i grundskolen.