Frågor om bedömning och betyg ökar markant den här tiden på året, ungefär från april och framåt. Många frågor handlar om undantagsbestämmelsen. Det säger Gunilla Salo, samordnare för Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst "Fråga en rådgivare".
När lärare sätter betyg utvärderar de allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget som läraren sätter ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen.
I en artikel i förra veckan problematiserade Niklas Mörk bedömning utifrån hur kunskapskraven är formulerade. Han efterlyste stora förändringar i bedömning och betygssättning. I veckans artikel fortsätter han diskussionen genom att ifrågasätta bland annat värdet av matriser, återkoppling och dokumentation.
Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.
Lärare framstår som löjeväckande figurer – fullkomligt frågande och okunnigt handfallna inför betygssystemets komplexitet. Det skriver Björn Kindenberg, lärare i SO och svenska som andraspråk, och licentiand i språkdidaktik, i en reflektion kring debatten om kunskapskraven.
Tydliga och betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det menar Lars Lagheim, fd rektor samt fd projektansvarig på Utbildningsförvaltningen i Stockholm och Salem.
En debatt om det kritiserade betygssystemet, datorer i skolan och katederundervisning mellan två politiker och två forskare avslutar Vetenskapsradions skolserie som sänts under veckan.
Kritiken som riktas mot det svenska betygssystemet är hård. Och internationell forskning visar att det system som ger bäst lärande är centrala slutprov.