Hur våra barn ser på intelligens och misstag avgör hur långt de kommer att gå, i livet och i skolan. Det är slutsatsen i Stanfordprofessorn Carol Dwecks forskning. Hur vi föräldrar beter oss kan vara avgörande.

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. (webb-radio)

Grundskolan ska vara en port till framtiden som inte slår igen innan alla kommit ut. Att ändra betygskraven är ett steg åt rätt håll – men ännu bättre vore att skippa dem som urvalsinstrument. Det skriver Dagens Arena i en ledare.

There are several ways teachers can make grading fairer and less subjective, writes educator Cheryl Mizerny. In this blog post, she shares six strategies, including establishing clear criteria for graded work, reconsidering assigning zeroes and considering using weighted grade categories.

Att föra en dialog kring bedömning anses vara en viktig del av ett studentcentrerat arbete inom högre utbildning. Detta anses också innebära en potential för djupgående förhandling om vad som är lämpliga förväntningar på studenters arbete. Men en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar att dessa samtal om bedömning för med sig egna problem.

Studien undersöker sambanden mellan skolkontextuella faktorers (ledarskap, lärarsamarbete och skoletos) betydelse för graden av fusk bland elever på gymnasieskolan, samt huruvida dessa samband medieras av elevernas moral och betyg. (pdf)

Många legitimerade lärare ska nu inför skolavslutningen sätta betyg tillsammans med en obehörig kollega. Till detta behövs det tid, tid som inte alltid vikts i uppdraget. Lärarförbundets grundskoleexpert Lisa Heino berättar vad som gäller.

Hallå där, Björn Tyrefors, ekonomiforskare. Du har gjort en studie av pojkars betyg i matematik. Vad visar den?

Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

Betydelsen av kognitiva egenskaper och motivation. (pdf)

Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.