Monika Nilsson är slöjdlärare och nätverksledare i ett nystartat slöjdnätverk i Malmö. Tanken är att skapa en samsyn på bedömning och betygsättning i ämnet. På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.
Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?
För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. "När återkoppling används på rätt sätt är det ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande," säger hon.
Se det här som en grundbok i formativ bedömning. Wiliam är originalet. Alltså, han är inte ett original i den bemärkelsen, utan – ja, du fattar. Han är nestorn eller maestron om du så vill. Boken bör finnas nära till hands för varje skolledare och lärare, skriver rektor Torbjörn Hanö i en recension.
Om utbildningsvetenskapliga begrepp hamnar i facket populära trender, så kan det lätt leda till att förenklade och generella recept för klassrummet proklameras och införs, något som inte gagnar vare sig elever eller lärare. Det menar professor John Hattie, verksam vid University of Melbourne.
Nej, formativ bedömning är inte ”ännu en utbildningsfluga”. Det är helt enkelt ett av de mest effektiva och minst kostsamma sätten att förbättra utbildning, skriver Dylan Wiliam, professor emeritus vid University College London.
Att bli bedömd och betygsatt är tufft för många även i vanliga fall. Nu ska en del barn få betyg och omdömen trots att de inte har kunnat vara i skolan. Hur mycket ska vi föräldrar hjälpa och pusha våra barn i allt det här? Och hur ska lärarna kunna göra rättvisa bedömningar? (webb-tv)
Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar utgör en källa till oenighet mellan lärare. Det visar Agneta Grönlund som studerat lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.
Det blossade nyligen upp en märklig debatt på sociala medier, där man ville dödförklara den formativa bedömningen, baserat på ett inlägg på Skolverkets hemsida. Men kan man verkligen dödförklara ett forskningsområde utifrån en enda kritisk text?