Elever som har bedömts behöva stöd blir sällan bemötta på sin egen kunskapsnivå i klassrummet. Där får de klara sig själva. Men det här är inte ­lärarnas fel, enligt forskaren Helena Sjunnesson som har försökt ta reda på var i kedjan det brister.

We scrutinized 29 video-recorded grading conversations between secondary school examiners using conversation analysis. Results showed that proposing and deciding grades involved a stepwise calibration through which examiners adjusted their individual positions.

Helena Sjunnesson har i sin nya specialpedagogiska forskning funnit brister i den dokumenterande bedömningen, och vet hur dessa kan förebyggas.

Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.

Det är bara att inse: vi förskollärare bedömer barn i förskolan, vare sig vi gillar det eller ej. Därför måste vi fundera mer kring hur bedömningarna görs, menar förskolläraren och forskaren Eva M Johansson.

Sometimes mixing in formative assessments that go a step beyond exit slips and low-stakes quizzes can inject some fun—and creativity—into learning.

Forskaren Anna-Marie Csöregh ser ett behov av en ökad medvetenhet kring bedömning hos nyexaminerade engelsklärare. I sin avhandling har hon ringat in fyra bedömningsidentiteter i en modell som kan användas som diskussionsunderlag vid betygssättning.

Nå skal professor Lise Vikan Sandvik ved NTNU forske på hva det medfører å endre vurderingssystemet i skolen.

Modern kognitiv psykologi har gett oss många ledtrådar om hur lärande går till och hur förutsättningarna för det bäst kan organiseras. Men enligt Håkan Sjöberg arbetar skolmyndigheterna utifrån andra och förlegade synsätt och styr således skolornas arbete in på ineffektiva vägar.

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.