Tydliga och betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det menar Lars Lagheim, fd rektor samt fd projektansvarig på Utbildningsförvaltningen i Stockholm och Salem.

När professorer inom olika ämnesområden i en undersökning gav sig i kast med uppgiften att hitta en progression kunskapskravens formuleringar mellan olika årskurser och skolformer, så gick de bet.

Stefan Sellbjer besvarar i denna artikel samlat de kommentarer som inkommit till hans mycket lästa och kommenterade artikel om ett i medierna för tillfället mycket uppmärksammat ämne, nämligen nivå och formuleringar i kursplanernas kunskapskrav.

Värdegrunden ska inte ligga till grund för betygssättningen menar Skolverket. Ändå är det uppenbart hur de går in i varandra och kan motverka varandras syften. Det skriver Fredrik Alvén, filosofie doktor i historia och historiedidaktik, och föreslår förändring.

I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen och eleverna själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? (pdf)

Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har antagit Alli Klapp, verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som docent i pedagogik.

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

En lektion i idrott och hälsa ser ofta likadan ut i mellanstadiet som i högstadiet och i gymnasiet. Både vad gäller innehåll, undervisning och bedömning.