Nils fick epilepsi och autism redan i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt…
Vi möter familjer med barn som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan till exempel vara adhd, Aspergers syndrom eller autism. Programledaren Måns Möller träffar en familj per avsnitt, och vi får ta del av de problem just den familjen har i vardagen. Måns sätter varje familj i kontakt med en expert som ska hjälpa…
Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av ASD. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.
Det är inte typen av funktionsnedsättning som avgör om ungdomar känner sig delaktiga i skolan eller inte. I stället är det stödet hemifrån och av lärare som spelar störst roll, visar Frida Lygnegårds avhandling.
Fungerande vardagsrutiner både hemma och i förskolan är avgörande för små barn med autism. När föräldrar meddelade att de inte var nöjda med att det tog lång tid från diagnos till stöd, startades ett projekt i Göteborg.
Vi får följa Liam 10 år och hans familj. Liam har asperger och DCD (bristande motorisk förmåga). Och så möter Måns 15-åriga Noel med adhd, en hemmasittare som kom tillbaka. (webb-tv)
Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.
Boken är full av konkreta exempel som ökar förståelsen för elever med autism. Den sätter också problematiken i ett sammanhang som ger nya perspektiv, skriver specialpedagog Margot Zakariasson.
Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.
Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)