I forskningsprojektet "Den lekfulla staden social hållbarhet och gröna förlängda skol- och förskolegårdar" undersöker månandens forskare, Sara Frödén, lekmiljöer ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på jämställdhet. Forskningen visar att gröna miljöer gynnar olika former av lek, är mer utmanande och inkluderar fler än lek på en traditionell skolgård.
Mer lek på rasterna och ökad koncentration i klassrummet. Effekterna av en rastpedagog blev enbart positiva, visar fritidslärarna Charlie Österlund, Viktor Dickson Gänger samt rastpedagog Niclas Sjöstrand i sin utvecklingsartikel.
Jack Palmieri har forskat om individuella och organisatoriska faktorer i samband med utsatthet för sexuella trakasserier bland studenter vid Lunds universitet.
Eric Cardeliús har läst två nyligen utgivna böcker om skolvåld: "Brottplats: skolan. Vittnesmål från en pågående kris", samt "Det finns inga omöjliga skolor. Att vända en skola från kaos till framgång".
The Determinants of Implementation Behavior Questionnaire for school settings (DIBQ-S) was administered to examine questionnaire internal structure evidence and ascertain 127 Swedish school staff’s perceived barriers to and facilitators of implementing the Inclusive Behavioral Support in Schools program.
Aggressiva mejl från föräldrar, negativa omdömen och exponering på nätet och lärare som filmas i klassrummen för spridning i sociala medier. Nu har forskare i Malmö skapat en verktygslåda för att förebygga digitala aggressioner mot skolledare och lärare.
Barn som skriker, skramlar, gråter och leker med högljudd inlevelse. Förskollärarnas arbetssituation kantas av buller – men hur är det för barnen? "Hade de varit vuxna hade de varit tvungna att ha hörselskydd", säger professor Kerstin Persson Waye.
För att en arbetsplats ska vara hållbar behövs en balans mellan krav och resurser. Men det är något som ofta saknas i skolan, menar Tina Forsberg, forskare vid Högskolan Dalarna.
Det finns många stöd- och resurspersoner i den svenska skolan. De är viktiga för elever och lärare, men har ofta oklara arbetsuppgifter. Ett nytt forskningsprojekt undersöker deras arbetssituation – och ger tips på hur man kan göra deras uppdrag tydligare.
Hur förändras kvinnliga och manliga polisers värderingar av professionella kompetensers betydelse för polisyrket under polisutbildning och i polisyrket? Det är en av frågorna som Kirsi Kohlström undersöker i sin avhandling.