Utforskande undervisning i programmering

Leda och lära nummer 3 2022: Att främja datalogiskt tänkande i förskoleklassen – barn kan mer än vi tror

Genom att utforska och experimentera kan elever i förskoleklass utveckla kunskaper i programmering. Det visar lärare Åsa Chibas som tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang, skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklasser inom Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade ingen tanke på att skriva en artikel men under Ifous-programmet blev jag tillfrågad av forskarna som deltog i programmet och som observerade i klassrummet. Det har både forskats och skrivits en hel del om programmering i såväl förskola som grundskola men betydligt mindre när det handlar om elever i förskoleklass.

Vad handlar artikeln om?

– Om undervisning i programmering i tre förskoleklasser. Syftet med projektet var att utveckla undervisningen i programmering och artikeln bygger på klassrumsobservationer med fokus på lektionsplanering, lektionsaktiviteter, uppföljning och utvärdering. Utvärderingen har kopplats till mål och syfte med lektionerna. Eleverna jobbade både i större grupper, två och två samt på egen hand. Som hårdvara har eleverna till stor del använt iPads och klassrummen var utrustade med en stor skärm där lärares och elevers iPads har projicerats.

Vilka resultat har du sett?

– Den didaktiska strategin att ställa specifika frågor till eleverna och låta dem undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att eleverna har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1. Det här utforskande sättet att arbeta på väcker också elevernas intresse. Vi såg också att intresset och engagemanget lika stort bland pojkar och flickor.

– Resultaten visar att eleverna också fick möjlighet att utveckla datalogiskt tänkande kring sekvensering, testning och felsökning, men också att uttrycka sig, samarbeta och ifrågasätta. En viktig slutsats är att oavsett vilket programmeringsverktyg och vilken miljö som används, kräver utveckling av förskoleklasselevers datalogiska tänkande en systematisk didaktisk planering. Men kanske viktigast av allt, att lärandeaktiviteter äger rum i en miljö där eleverna känner sig trygga och som möjliggör kreativ utforskning och experimenterande.

”Att låta eleverna undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att de har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att som lärare få feedback av forskare direkt i klassrummet har varit oerhört givande och utvecklande. Deras stöd har också inneburit en bekräftelse på att vi arbetar på rätt spår.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Det är kanske den största utmaningen av alla. På min skola har representanter från samtliga stadier deltagit i Ifous-programmet och tillsammans har vi formulerat ett dokument som ligger till grund för hur vi vill att progressionen i programmeringsundervisningen ska vara på skolan, från förskoleklass till årskurs 9. Vidare har vi startat ett samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 kring programmeringsundervisningen.

Åsa Chibás, lärare i förskoleklass, Freinetskolan Hugin, Norrtälje
Jalal Nouri, docent, Stockholms universitet
Eva Norén, docent, Stockholms universitet
Lechen Zhang, doktorand, Stockholms universitet

Leda och lära nr 3/2022

Susanne Sawander