Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Låt utvecklingsarbete ta tid. Det råder Marie Kniest, extern konsult som skrivit en utvecklingsartikel om vad som krävs när förskolepersonal ska göra praktik av läroplanen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Tanken har funnits länge då jag arbetat som extern konsult i många år.  Några år efter att Svedala kommun deltagit i Ifousprogrammet ”Undervisning i förskolan” fick jag uppdraget att processleda kommunens arbete vidare med att mer konkret implementera Lpf 18 i Svedala kommuns förskolor.

Förskollärare och barnskötare har fått upp ögonen för vad det innebär att undervisningen vilar på vetenskaplig grund.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om vad som krävs för att förskollärare och barnskötare och arbetslag ska kunna omsätta teorin i Lpf 18 till praktik. Med fokus på dessa två yrkesgrupper beskriver artikeln en del av processen kring ett två och ett halvt år långt utvecklingsarbetet vid Svedala kommuns förskolor. Artikeln bygger på enkäter med samtliga medarbetare i kommunens förskolor, fokusgruppsintervjuer, dialog och processavstämning i förskolornas olika arbetslag.   

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt har barnskötare och förskollärare fått syn på vad som krävs för att omsätta Lpf 18 till praktisk verksamhet i förskolan. Genom att bryta ned mål i läroplanen har medarbetarna fått fördjupad kunskap om vad målen innebär. Det i sig har skapat en större trygghet i det dagliga arbetet, saker och ting görs inte utan anledning utan har ett syfte som är kopplat till läroplanen. Tydligt är också att förskollärare och barnskötare har fått upp ögonen för vad det innebär att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Ytterligare ett intressant resultat är att båda yrkesgrupper fått en ökad förståelse men också respekt för varandras kompetenser och uppgift. 

– Självfallet har utvecklingsarbetet inte skett utan skav, det ingår ju i alla processer. Problemen har sett lite olika ut i olika enheter. En stor fördel har varit att arbetet pågått under så lång tid som två och ett halvt år. Det har inneburit att frågor och problem har fått ta sin tid att lösa – man har kunnat testa och pröva sig fram.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att få vara del av ett så här ambitiöst utvecklingsarbete har varit mycket inspirerande. Som extern konsult är det viktigt att successivt fasa ut sig, meningen är ju att de i slutänden ska klara sig själva. Här är tidsaspekten central, att låta processer få ta tid borgar för en hållbar förändring.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag tar med mig Svedala som ett bra exempel på hur en kommun kan arbeta långsiktigt med utveckling. Framför allt att ge det tid.

Marie Kniest är extern processledare K&R Education i Svedala kommuns förskolor