Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Leda & lära nummer 9/2020: Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning

Sambedömning i förskolan bidrar till djupare reflektioner och bredare perspektiv. Den slutsatsen drar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick erbjudandet genom Ifous FoU-program ”Flerstämmig undervisning i förskolan” som kommunen under tre år deltagit i. Vi tre blev tillfrågade av vår rektor om vi ville skriva om undervisning och syftet är förstås att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om sambedömning, som i Ifous-programmet används som planerings- och reflektionsverktyg. Vi har undersökt hur förskollärare upplever att verktygen kan användas för att stötta utvecklingen av undervisningen i förskolan. Artikeln tar även upp kopplingen mellan teori och praktik samt olika begrepp som är betydelsefulla för förskolans verksamhet. Underlaget består av intervjuer med sex förskollärare vid olika förskolor i kommunen, där samtliga har deltagit i Ifous FoU-program och provat att sambedöma sin undervisning tillsammans med kollegor.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med att sambedöma. Ett exempel som framkommer är användning av vetenskapliga teorier och texter. Å ena sidan är det viktigt att förstå de bakomliggande teorierna för att kunna implementera sambedömning i verksamheten. Å andra sidan pekar förskollärare i studien på att teorierna var svåra att förstå, vilket gjorde det svårt att sambedöma. Inledningsvis upplevdes sambedömningsverktygen som kantiga och stela. Över tid förändrades dock bilden och förskollärarna såg att verktygen hjälpte till att rama in och behålla fokus i gemensamma diskussioner. Förskollärarna lyfter också att sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog själv påverkar en undervisningssituation. Vidare framkommer att projektet bidragit till en tydligare och mer gemensam bild av begrepp som exempelvis undervisning och bedömning. Sammanfattningsvis visar resultatet att sambedömning kan fungera som verktyg för att utveckla förskollärarnas undervisning, men att det kräver tid och diskussioner för att nå samsyn kring hur sambedömningsverktygen ska tolkas och användas.

”Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar i ett stort förskoleområde där många arbetssätt och traditioner ska samsas. Vi tror att projektet har gett oss alla ett vidare perspektiv på vad undervisning i förskolan kan vara. En större förståelse för varför vi ibland väljer att göra olika för att kunna möta barn utifrån deras unika förutsättningar. Vi ser också att sambedömning, som var ett nytt begrepp för oss, rimmar väl med läroplanens skrivningar om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi håller på att sprida det på olika sätt, bland annat genom presentation på arbetsplatsträffar. Vi hoppas också att artikeln kan inspirera fler till att skriva om sina arbeten i förskolan.

Åsa Cederholm är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Annhild Edlund är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Åsa Hagelin är legitimerad förskollärare i Jönköpings kommun

Susanne Sawander