Stödstrukturer i matematikundervisningen

Artikel nr 10 2014: Stödstrukturer för elevers deltagande i samtal om matematik

Helena Svanängen har skrivit en utvecklingsartikel om användandet av olika stödstrukturer hos yngre elever för att utveckla förmågan att föra och följa matematiska samtal.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Till en början var det nog så att jag ville få en överblick över vad just mina elever gjorde. Det var ett sätt att synliggöra det för mig själv. Det kändes som en rimlig form att göra det som en studie för att kunna titta noga på de här sakerna som jag var intresserad av. Hur gör eleverna när de samtalar med varandra? Vad tycker de är svårt och enkelt? Och varför tycker de om det? Det var sådana frågor som jag hade funderat över. Jag ville också dela med mig av mina erfarenheter av stödstrukturer hos yngre elever till andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur elever i årskurs 2 använder olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik. Det handlar om samtal i grupper, både lite större grupper, men också mindre grupper. Tanken med samtalen var dels att lära sig att lösa problem, men också att lära sig att föra och följa matematiska samtal. Några barn deltog nästa bara genom att upprepa något som antingen läraren eller en kamrat sagt. Andra elever beskrev genom att rita bilder hur de tänkt medan ett antal elever använde siffror för att förtydliga.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde bland annat se att elever som hade svårare att lösa problem i mindre utsträckning använde siffror som stöd. De använde ofta upprepningar, och ibland använde de sig av bilder, men de förlorade sig lite grann med bilderna då de inte visste riktigt vad det var de hade ritat. De framgångsrika eleverna använde sig av siffror och hade en koppling till de skrivna siffrorna. Och det var en stor hjälp för dem.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det blev tydligt för mig hur olika eleverna arbetade och det ledde till att jag har förändrat en del av min undervisning. Jag började styra eleverna att börja använda specifika stödstrukturer för att göra det lättare att gå vidare från exempelvis imitation till att beskriva i bilder och så vidare.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag ingår i ett skolutvecklingsprojekt på min skola och arbetet med min utvecklingsartikel var en del av detta projekt. Alla lärare på min arbetsplats skriver artiklar och vi delar erfarenheter med varandra bland annat vid olika seminarier som hålls några gånger under läsåret.

John Miller

Helena Svanängen är legitimerad lärare i Ma/No åk 1-7 och arbetar idag som lärare på Ribbaskolan F-6 i Gränna i Jönköpings kommun.

E-post: helena.svanangen@jonkoping.se