”Språket finns i allt vi gör”

Systematiskt och idogt fokus på språk och kommunikation har utvecklat både pedagoger och elever på Fridtunaskolans fritidshem i Linköping. Det konstaterar fritidslärarna Hanna Almcrantz, Josefine Norlin, Marcus Skön och CarolinaBricer som skrivit en artikel om fritidshemmets språkutvecklande arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– När vi gick med i Ifousprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag år 2019, blev vi snabbt inspirerande. Som fokusområde valde vi språk och kommunikation och vi fyra som deltog aktivt i FoU-programmet såg ganska snart positiva resultat. En fråga som väcktes under arbetets gång var om våra kollegor upplevde samma positiva utveckling? Att skriva en artikel har också bidragit till att hela utvecklingsarbetet har fördjupats och breddats.

Vad handlar artikeln om?

– Sedan år 2019 arbetar Fridtunaskolans fritidshem i Linköping systematiskt med språkutveckling. Stående inslag i verksamheten är bland annat högläsning, återberättande, dramalekar, parläsning och skrivarverkstad. Syftet med artikeln är att undersöka fritidslärarnas perspektiv på utvecklingsarbetet och vad det har lett till, såväl professionellt som elevernas språkutveckling. Artikeln bygger på fokusgruppintervjuer med fritidslärare samt observationer av både planerade och icke planerade aktiviteter, med fokus på just språkutveckling. Lärarna har beskrivit hur de arbetar med språkutveckling, hur de tycker att det fungerar och vad de ser för eventuella resultat.

Vi på fritidshemmet plockar ofta upp ämnen som barnen pratat om i i skolan, och vice versa. På så får eleverna möta och öva på nya ord och begrepp i olika miljöer.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultaten visar att språk och kommunikation blivit en självklar utgångspunkt för alla fritidslärare. En viktig del i det språkutvecklande arbetet bygger på samverkan med skolan, ofta plockar vi på fritidshemmet upp ämnen som de pratat om i skolan, och vice versa. På så får barnen möta och öva på nya ord och begrepp i olika miljöer. Artikeln beskriver fyra språkutvecklande områden, samtal, lek som verktyg, pedagogisk roll samt förväntad effekt. Resultaten visar att pedagogerna överlag är aktiva i samtal mellan vuxen och elev, och elever emellan. En skillnad syns dock i utomhusaktiviteterna, där fritidslärarna blir mer passiva och mindre deltagande. Ofta med förklaringen att de inte vill ”lägga sig i” eller ”störa” barnens lek. Här finns en del att utveckla, inte minst med tanke på att lek, särskilt utomhus, utgör så stor del av fritidshemmets verksamhet. Den fjärde rubriken, pedagogens roll, är förstås oerhört viktig för språkutveckling. Fritidslärarna pekar framför allt på vikten att vara lyhörd, spinna vidare på det barnen pratar om och att rent fysiskt befinna sig där barnen är.

– Sammantaget visar våra resultat att både pedagoger och elever har utvecklats av vårt språkutvecklande arbete. Tydligast märks det kanske bland elever i förskoleklass, här uttrycker sig betydligt fler elever i hela meningar. Vi ser också att samverkan med skolan gör att barnen tar med sig kunskap mellan olika arenor och använder dem på nya sätt. Självklart finns utvecklingsområden. Här, liksom på många andra fritidshem arbetar också outbildad personal, flera med annat modersmål än svenska.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att språket finns med i allt vi gör, på alla plan. Det tankesättet känns också ett kvitto på att vi lyckats väl med att implementera arbetet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Den här artikeln är ju ett sätt! Men vi har också berättat om vårt arbete i det nätverk som finns inom Linköpings kommun.