Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Leda & Lära nummer 3/2019: Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att utvecklas både som pedagoger och som människor och för att lära oss själva artikelskrivandet. Det är viktigt att det finns praktiknära texter om att arbeta i förskolan, som man kan inspireras och lära sig av. Att det inte alltid är andra som kommer utifrån som definierar vad förskolearbete är och kan vara, och som driver utvecklingen. Vi vill också vara delaktiga i det.

Vad handlar artikeln om?

– Om vårt utvecklingsarbete med sokratiska boksamtal med barn i åldrarna ett till sex år, och hur vi har provat oss fram med att arbeta med det i barngruppen. Vad som har varit svårt och vad som har varit viktigt för att det ska bli bra. Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig. För oss har det varit en viktig del i arbetet och det var därför vi valde att arbeta med sokratiska samtal när vi fick möjlighet att skriva en artikel.

– Vi har använt oss av Lesson study som metod och har genomfört olika undervisningstillfällen med boksamtal som vi har filmat. Sedan har vi tillsammans granskat filmerna och sambedömt samtalen. Vi har tittat på vad som har fungerat bra och sedan har vi genomfört nya samtal om nya böcker.

Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att det är viktigt att få öva på att leda sokratiska boksamtal. Det kan vara svårt att genomföra samtalen eftersom vi är så vana att jobba mot konsensus i förskolan. I ett sokratisk samtal ska vi ju locka fram olika tankar och olika sätt att se på saker. Det har varit svårt att inte styra in barnen på vår tolkning av vad en bok handlar om. Det är så vi är vana att arbeta, så det har varit en svårighet.

– Vi också sett att samtalets struktur har varit otydlig för barnen. När man håller den här typen av samtal i skolan kan man ju ha en lathund där det står vilka frågor man ska prata om, och i vilken ordning. Men eftersom våra förskolebarn inte läser har det inte varit aktuellt och de har oftast tagit alla frågor huller om buller. Även om vi har försökt styra vad vi ska prata om, utifrån de olika delar som ett sokratiskt samtal består av. Men de här meta-frågorna om hur själva samtalet fungerar, som man normalt har i slutet av ett sokratisk samtal, har poppat upp hela tiden under samtalet. Barnen kan säga ”nu lyssnade jag på dig” eller ”nu ändrade jag mig” mitt i samtalet.

– När vi hade gjort våra analyser konstaterade vi att det behövdes något för att hjälpa barnen att hålla ordningen i samtalet. Så vi skapade ett bildschema över hur samtalet ska gå till och i vilken ordning samtalsfrågorna kommer. Men det har vi inte använt än eftersom vi gjorde bilschemat efter arbetet med artikeln. Men det är ändå ett resultat av vårt arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Våra vanliga lässtunder har blivit mer kognitivt utvecklande för barnen. Vi har använt oss av det här tänket kring att ställa frågor, lyssna och hjälpa barnen att lyssna på varandra även i andra sammanhang. I samtal kring saker som har hänt eller i samtal kring en bild. Även om vi inte har ett ordentligt sokratiskt samtal kring en bok så bygger vi upp spontana dialoger kring böcker med element ur de sokratiska samtalen. Så det har berikat barnens vardag. De har fått en mer intressant samtalskultur kring litteratur och bilder i vardagen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– All förskolepersonal i kommunen ska gå läslyftet och där finns den här metoden med. De kollegor som jag arbetar med nu ska prova att ha boksamtal på sokratiskt vis tillsammans med barnen. Så det sprider sig vidare. 

Intervjuad: Anna Eklund

Anna Eklund är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anna.eklund@strangnas.se

Åsa Ahlqvist Johansson är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: asa.a.johansson@strangnas.se

Anette Ranbäck är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anette.ranback@strangnas.se

Åsa Lasson