Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Leda och lära nummer 4 2022: Framgångsrik skolutveckling genom långsiktighet

Att utforska sin egen fråga är en grundbult för framgångsrik skolutveckling. Det konstaterar Martina Bäckström som skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Av flera skäl, dels för att det innebar ytterligare reflektion kring och analys av det arbete jag gjort under de tre år som utvecklingsprogrammet pågått. Dels för att jag genom skrivandet fick chansen att få handledningar av en av forskarna som deltog i programmet, de här diskussionerna lärde mig väldigt mycket.

Vad handlar artikeln om?

– Om framgångsrik och långsiktig skolutveckling. Mer specifikt har jag jämfört lärares uppfattning av kortsiktiga utvecklingsprogram kring frågor som bestäms av skolledningen med Ifous-programmet Lärares profession och praktik som tolv kommunala skolor här i Eskilstuna har deltagit i under tre år.

– Artikeln bygger på en enkätstudie som genomfördes i slutet av programmet med cirka 30 lärare på min skola. Här fick lärarna bland annat svara på frågor om vilken typ av kunskap de fått ut av de olika utvecklingsarbetena.

Vilka resultat har du sett?

– I enkäten synliggjordes ett antal områden som kan definiera framgångsrik och långsiktig skolutveckling. De är tid, struktur och organisation, vilka samtliga fanns inom Ifous-programmet men mer sällan i de kortsiktiga utvecklingsprojekt som vi tidigare genomfört här i Eskilstuna. En annan framgångsfaktor är metoden, aktionsforskning som Ifousprogrammet bygger på. Här fick vi lärare själva definiera vilken fråga vi ville utforska. Det här innebär att lärarna äger sin egen process, vilket ökar känslan av delaktighet och möjligheten till utveckling.

– Något som visade sig vara mycket lyckat var också de tvärgrupper som vi bildade under Ifousprogrammet. En blandning av lärare från olika stadier öppnade upp för nya perspektiv och insikter. Långsiktigheten är också av stor betydelse, att få arbeta med sin egen forskningsfråga under flera år innebär en fördjupning som är svår att få till under kortare utvecklingsarbeten. Även om kortare insatser givetvis ger kunskaper är det inte självklart att de förankras i det egna arbetet. Den processen kräver längre tid, plats för reflektion och diskussion.

”Att få arbeta med sin egen forskningsfråga under flera år innebär en fördjupning som är svår att få till under kortare utvecklingsarbeten.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Ifousprogrammet och skrivandet av artikeln har inte bara förändrats mitt arbetssätt utan hela mitt mindset. Idag tänker jag hela tiden på vad jag kan förbättra i min egen undervisning, att ”nästa lektion ska jag pröva detta”. Jag vill verkligen hela tiden bli en bättre lärare och tänket man utvecklar vid aktionsforskning innebär att man lär sig att lösa sina egna problem och frågor.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi fortsätter att arbeta med aktionsforskningens metoder och de så kallade ”rundorna”, där vi lärare träffas och får lika mycket talutrymme. Tillsammans med övriga processledare här i Eskilstuna kommun ska vi nu försöka hitta sätt att arbeta som gör att vi kan bibehålla och utveckla den kunskap som programmet givit.  

Martina Bäckström är lärare i engelska och hem- och konsumentkunskap i åk 7–9 på Tegelviken skola i Eskilstuna.

Leda och lära nr 4/2022

Susanne Sawander