Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Leda & Lära nummer 9/2021: “Läsfredagar” – en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet

En dag i veckan med strukturerad läsundervisning följt av hemläsning ökade läsförmågan hos majoriteten av eleverna. Svenskläraren Cecilia Jalkebo har skrivit en utvecklingsartikel om läsundervisning på högstadiet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var en möjlighet som erbjöds oss som deltagit i Ifous FoU-program Lärares praktik och profession, och jag blev redan från start intresserad av själva skrivandet. Väl igång insåg jag vilken fördjupning av arbetet det innebar att skriva en utvecklingsartikel. Det främsta skälet är dock att jag gärna vill sprida resultaten av mitt utvecklingsarbete.

Vad handlar artikeln om?

– Om skönlitterär läsundervisning i högstadiet. Mer specifikt har jag undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker. Jag hade redan före projektet kontinuerlig läsundervisning men i FoU-programmet utvecklade jag det ytterligare genom att öka frekvensen till en dag i veckan, upprätta läsmål, införa läsläxor samt strukturerad uppföljning med varierade uppgifter och gemensam reflektion. Läslektionen inleddes med modellerande högläsning, skrivande eller boksamtal och därefter tid för enskild läsning eller högläsning i grupp. Däremellan läste eleverna hemma. Projektet pågick under ett läsår i tre klasser i årskurs 7, 8 och 9. Samtliga elever fick göra ett lästest både före och efter projektet. Genom enkäter har eleverna också gjort självskattningar om sin läsförmåga samt berättat hur upplevde läsprojektet och huruvida det har påverkat deras motivation till läsning.

Vilka resultat har du sett?

– Att i stort sett samtliga elever har stärkt sin läsförmåga. Den största utvecklingen syns bland de svagaste eleverna, som här var pojkar i årskurs 8 och 9. De elever som jag var orolig för inte skulle nå målen, hade samtliga vid slutet av läsåret utvecklats åt rätt håll och låg inte längre på gränsen. Flera av de svagaste eleverna lyckades höja sina resultat med flera steg. Redan läsvana elever följde sin förväntade utveckling.

– Enkäterna visar att två tredjedelar av eleverna tycker att de ökat både sin läshastighet och läsförståelse. När det kommer till motivation blir det knepigare, jag inser att det är svårt att ställa frågor kring motivation till högstadieelever som oftast fokuserar på slutbetygen. Det är också betygen som många elever framhåller som stark motivator – de läser för betyget.

”Det handlar mycket om att bestämma sig och låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet.”

– Samtidigt upptäckte jag under projektets gång att upplägget av de efterföljande uppgifterna är viktigt för att just motivera eleverna. Bäst blev det när jag då och då använde ett mått av kontrolluppgifter bland reflektionsfrågorna. Eleverna behövde få känna att om de inte läste, så skulle jag märka det. Det här resultatet strider faktiskt mot tidigare forskning som visar att kontrollerande uppgifter kan vara hämmande. Vid slutet av läsåret hade varje klass läst mellan fem och sex böcker. Bara det är ett resultat värt att lyfta.

Hur har ditt arbete påverkats av projektet?

– Så här efteråt tycker jag att det var enklare att genomföra än vad jag hade trott. Visserligen arbetade jag redan före FoU-programmet på ett liknande sätt men nu har jag hittat en tydligare struktur och inser också att det går att avsätta en hel lektion i veckan för detta utan att annat innehåll får stryka på foten. Det handlar mycket om att bestämma sig och att låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet. Nu ser jag inget annat än att fortsätta med det här arbetet och finslipa det ännu mer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Övriga svensklärare på min skola har visat stor nyfikenhet och intresse för mitt projekt och har inlett läsåret på liknande sätt. Nu återstår att försöka föra det vidare utanför skolan.

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 9/2021

Susanne Sawander