Riktig publik triggar motivation och lärande

Ökad motivation och lärande. Det blev effekten av att låta eleverna presentera sina gymnasiearbeten inför publik. Peter Habbe och Lasse Svensson har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Främst för att vi vill dela med oss av våra erfarenheter från ett lyckat projekt. Men att skriva har också varit ett sätt för oss själva att processa och analysera det egna arbetet. Genom skrivandet har vi fått syn på saker som vi kanske inte hade sett annars.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett ämnesövergripande projekt som vi kallar ”Konferensen” och som innebär att eleverna i årskurs 3 på samhällsvetenskapliga programmet med beteendeinriktning, har presenterat sina gymnasiearbeten för publik vid två tillfällen på vårterminen. Publiken bestod av andra elever i samma program samt föräldrar, vårdnadshavare och syskon. Syftet med Konferensen var att öka elevernas motivation och få dem att känna att deras arbete blev mer relevant. Men också att utveckla elevernas lärande, bland annat genom att knyta ihop kunskaper från olika kurser till ett tydligt sammanhang. Elevernas gymnasiearbeten byggde på erfarenheter från en två veckor lång studieresa till Uganda och Rwanda som vi gjort med klassen. 

Vi såg hur eleverna utvecklade förmågan att uppfatta vad som är viktigt, de blev säkrare på att kommunicera och dela med sig av sina kunskaper.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett positiva resultat utifrån både akademiska och rent mänskliga aspekter. Med målet att föreläsa och berätta om sina gymnasiearbeten inför en publik såg vi tydligt hur eleverna utvecklade förmågan att uppfatta vad som är viktigt, de blev säkrare på att kommunicera och dela med sig av sina kunskaper. Våra utvärderingar visar också att elevernas lärande har utvecklats, framför allt genom att de behöver föra över och knyta ihop kunskaper från olika kurser, allt från svenska, sociologi, kommunikation till entreprenörskap, till ett nytt sammanhang. I förarbetet inför själva konferensen ingår mycket repetition då eleverna lär sig det de ska säga på scen utantill.

– Vi har hela tiden varit noga med att påtala att ingen elev är tvungen att prata inför publik. Däremot måste alla delta i arbetsprocessen. Till en början var det flera elever som sa att de absolut inte ville stå på scen men i slutänden gjorde samtliga elever ändå det. Vi såg verkligen hur eleverna växte under arbetets gång.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har framför allt stärkt samarbetet mellan lärare i arbetslaget. Projektet involverar lärare från flera olika kurser, samarbetet faller sig därmed naturligt och vi har fortsatt att arbeta med ”Konferensen” med årets elevkull.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Till årets Konferens bjöd vi fjolårets elever som publik, just som ett sätt att vidga perspektivet och sprida elevernas arbeten utanför skolans väggar. Vår förhoppning är att Konferensen ska bli en tradition, därför är det också viktigt att de yngre eleverna bjuds in. Vi märkte att de blir både taggade och lite skrämda av vad som komma skall. Vi ser även att lärare som inte medverkat i projektet har inspirerats av vårt sätt att arbeta, exempelvis genom att låta eleverna öva på att presentera sina arbeten utan att läsa innantill i manus.