Provloggar och föreläsningar

Bidrag nr 2 2014: Provloggar och föreläsningar

Föreläsningar är idag ofta en självklar och praktisk del av många lärares didaktiska verktygslåda. Att ”berätta” och förklara för eleverna om ett visst ämnesområde, genom föreläsningar, är ofta en enkel och möjlig väg att möta en grupp med många individer och behov som en slags inläsning och start innan elever genomför olika fördjupningar. Undersökningar visar att talutrymmet domineras av läraren i dagens klassrum genom föreläsningar, det som ibland kallas ”katederundervisning”. Läraren skapar ibland en dialog men det tenderar att bli frågor med förutsägbara svar. Eleverna utmanas sällan till djupare förståelse genom exempelvis dialog och metakognitivt tänkande (Philgren, 2013). Forskningsrapporter visar att det finns flera problem med föreläsningen som didaktiskt verktyg. Elever tenderar till att vara inaktiva och effektiviteten i att aktivera elevers kognitiva förmågor är ofta låg. Föreläsningar tenderar att bli monologer som i mindre utsträckning ger elever möjlighet till dialog och diskussion genom en varierad undervisning där målet är att eleven efterhand kan ta över lärarens roll genom att hitta strategier för kunskapsinhämtning och analys (Håkansson & Sundberg 2012). Det finns naturligtvis ”bra” och ”dåliga” föreläsningar och det kan genomföras på olika sätt.

Denna rapport handlar om ett försök att göra föreläsningar mer effektiva för elevernas lärande eftersom föreläsningen så ofta blir ett frekvent didaktiskt verktyg för lärare idag. Detta försök handlar om att låta eleverna formulera egna frågor gällande föreläsningsinnehållet, ”provloggar”, för att sedan få svara på dessa frågor vid nästa lektion. Detta för att försöka få eleverna mer aktiva under föreläsningspassen, exempelvis aktivt lyssna och anteckna, samt att få eleverna att repetera innehållet eftersom de själva måste svara på sina egna frågor vid nästa pass. Syftet med denna rapport var att undersöka om ”provloggar” kan förbättra elevers kunskapsinhämtning före, under och efter föreläsningar.

Provloggar innebär att eleverna formulerar egna frågor (3 frågor – en faktafråga, en analysfråga och en värderingsfråga) efter en föreläsning gällande dess innehåll samt svarar på de egna frågorna vid nästa lektionstillfälle. Målet var att eleverna skulle: bli mer aktiva under föreläsningar genom att aktivt lyssna och anteckna, repetera föreläsningsinnehållet efter föreläsningen samt uppleva att själva provtillfället skulle befästa kunskaper. Resultatet baserades på genomförda elevenkäter (50 elever) som visade att 22 procent är negativt inställda till provloggarna och 78 procent som är antingen neutrala eller positiva till provloggarna.

Av Mathias Hillin, förstelärare på Sjölinsgymnasium Södermalm i Stockholm

Läs hela artikeln här: ”Provloggar och föreläsningar”