Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan
Ett projekt kring olika kulturer, religioner och lika rättigheter utvecklade både kunskaper och självkänsla bland barnen. Det visar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett normkritiskt och interkulturellt arbete i förskolan.
Varför ville ni skriva en artikel?
– Det ingår när man vinner Fjädern-priset och att skriva en artikel är också ett bra sätt att sprida goda erfarenheter. För vår del innebar skrivprocessen även att projektet fördjupades, inte minst vad gäller den vetenskapliga bakgrunden.
Vad handlar artikeln om?
– Om ett normkritiskt och interkulturellt projekt i en förskola belägen i ett relativt välbärgat område. Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning, som ger stor plats för barnens delaktighet och inflytande, genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser.
– Inför advent kom vi tillsammans med barnen överens om att skapa ett slags adventskalender med paket om andra religioners högtider. Varje paket innehöll bilder, objekt, exempelvis kryddor och ingredienser i högtidsmat, samt frågeställningar som lyfte fram hur det kan se ut i olika traditioner. En bärande tanke i projektet var att ge barnen stort utrymme att själva upptäcka olikheter och likheter. Målet var inte att ge en total bild av världens alla religiösa högtider utan att visa på ett axplock.
– Efter det första pilotprojektet kring advent ville barnen fortsätta med arbetet. De valde själva ämnen som vi under de följande två åren utforskade tillsammans utifrån ett normkritiskt och mångfaldsperspektiv: mat, dans och lek. Ämnena valde vi men tillvägagångssättet uppstod i mötet mellan barnen, miljön och oss pedagoger.
”Barnen söker i mindre utsträckning pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.”
Vilka resultat har ni sett?
– Att barnens kunskaper kring mångfald och andra kulturer alldeles tydligt har stärkts. Men inte bara kring mer ytliga faktakunskaper. Med tiden har vi sett att barnen fått både ökad självkänsla och inflytande.
– Samtalen kring de olika ämnena tog ofta formen av ett gemensamt undersökande där barnen kom med egna förslag och tankar. Utifrån ämnet mat kom barnen gemensam fram till att det kan se olika ut beroende på om man bor i olika länder och har olika traditioner men att det också kan se olika ut på ett och samma ställe vid olika tillfällen. Dessutom kan det ju se lika ut på helt olika platser och i olika traditioner. Vad som är oerhört viktigt är att inte göra barnen till representanter för olika kulturer eller religioner.
– Sammanfattningsvis har arbetet medfört att olikheter och mångfald blivit något självklart och en positiv utgångspunkt för aktiviteter. Barnen försöker i mindre utsträckning uppnå konsensus eller söker pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– För oss har projektet bekräftat att stöttande undervisning är ett framgångsrikt sätt att arbeta med demokrati, normkritik och mångfald, eftersom det ger ett stort utrymme för samtal och reflektion.
– Många förskollärare kanske drar sig för att arbeta med ämnen som religion av rädsla för att trampa fel. Men vi lärde oss att man inte behöver veta eller kunna allt från första stund. Här hade vi stor användning av den pedagogiska dokumentationen som verktyg.
Hur för din projektet vidare på er arbetsplats?
– Vi har presenterat projektet för både kollegor, rektorerna för förskolorna samt deras utvecklingsledare i hela kommunen men även på andra skolor i en annan kommun. Tanken är också att så småningom skriva en bok i ämnet.
Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka kommun.
Franziska Forssander är förskollärare i Nacka kommun.