Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever
En poesifestival som utmynnade i en bok väckte intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Att skriva en artikel är ett led av att vi tilldelats Fjädernpriset, ett pedagogiskt pris som Nacka kommun delar ut. Med artikeln vill vi sprida det sätt vi arbetar på och berätta att vi verkligen tror på poesin som en väg till att utveckla elevers skrivande.
Vad handlar artikeln om?
– Våren 2021 genomförde vi en poesifestival på Nacka gymnasium med 18 klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Eleverna fick under en vecka både läsa och skriva dikter. Festivalen utmynnade i en poesitävling där finalbidragen lästes in av professionella skådespelare. Eleverna röstade därefter fram tre vinnare per årskurs. De 30 finalbidragen publicerades också i bokform. I artikeln beskriver vi dels hur våra förberedelser sett ut, dels berör vi några studier som handlar om lyrik i skolan. Vi skriver också ett slags instruktion för hur man kan arbeta med poesi, skrivande och inspiration i sin egen skola.
”Att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande.”
Vilka resultat har ni sett?
– Vi ser detta projekt som ett pågående arbete där vi lär oss av varje genomförd festival. Vi har noterat ett ökat intresse för ord och språk i allmänhet och särskilt under och inför festivalen när eleverna aktivt arbetar med att skriva dikter. Detta intresse kan förstås vara svårt att mäta, men det är uppenbart för oss som träffar eleverna ofta att just denna typ av skrivande lockar fram en ökad energi och samtal om ord och dess nyanser.
– För många av våra elever, som alla går på det Naturvetenskapliga programmet, är diktskrivande och fritt skrivande ett mer ovanligt inslag i studierna. Chansen att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande eftersom det poetiska språket lockar fram nyfikenhet och kreativitet.
– Vårt mest konkreta resultat är förstås alla de fina dikter eleverna skriver och där de 30 som går vidare till den stora finalen publiceras i en poesiårsbok skolan ger ut. Det är ett fantastiskt resultat i sig – att vi har en egen poesisamling med nyskrivna dikter.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Vi har alla tagit in mer poesi i klassrummen och på det viset får eleverna möta många fler verk och författarskap. Arbetet har också fört med sig att vi samtalar mer om vilka olika sätt kreativa övningar kan hjälpa eleverna att utveckla och förbättra sitt språk.
– Poesin har en enorm genomslagskraft i det att den kan vara förrädiskt enkel, men också språkligt utmanande. Vi tror att vi genom att fortsätta driva festivalen varje år kommer hitta nya utvecklingsområden, nya sätt att arbeta med elevers skrivande och på så vis ge poesin den rättmätiga plats i svenskundervisningen den förtjänar.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Vi arbetar vidare med poesifestivalen och hoppas att fler kollegor vill delta i större eller mindre skala. Vi driver även inom svenskämnet ett kollegialt lärande där vi arbetar med poesi. Vi har, vilket framgår i artikeln, ett mycket givande samarbete med skolans engagerade och kunniga bibliotekarier. Genom deras försorg sprids poesin till ännu fler elever och lärare. Kan det bli bättre?
Magdalena Gyllenlood är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Pernilla Lämber är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Veronica Wirström är gymnasielärare i filosofi, religion och svenska och arbetar på Nacka gymnasium