Syftet med den här artikeln är att beskriva hur samtal, social samvaro, stimuli och struktur bidragit till en medvetenhet hos elever om vilka kunskaper de skulle utveckla från läroplan och kursplaner.

Syftet med artikeln är att belysa den pedagogiska process som genomförts för att integrera ämnet hållbar utveckling i den ordinarie undervisningen på Sågtorpsskolan. Eleverna får erfarenheter och verktyg kopplade till ämnet, genom att pedagogerna delar upp begreppet hållbar utveckling i fyra områden: socialt, ekologiskt, globalt och ekonomiskt.

Syftet med projektet Bygg och konstruktion för 1-3 åringar var att ge barnen inflytande i sin egen vardag och utmaningar som kunde öka deras lärande. Pedagogerna ville ge barnen tid för egna reflektioner och vi önskade att föräldrarna skulle känna sig delaktiga i projektet. Resultatet blev att barnen, med sin nyfikenhet och kreativitet, har lärt mycket om problemlösningar, experimenterande och att kunna samarbeta med varandra.

Syftet med den här artikeln är att visa hur lärstilsarbete kan vara ett komplement till lärarens arbete med att individanpassa sin undervisning. Ett antal arbetsområden har bearbetats tillsammans med eleverna, på ett lärstilsanpassat sätt.

Gymnasieskolan har svårt att finna former och uppgifter som integrerar ekologiska, sociala och ekonomiska studier och konkretiserar lärandet för hållbar utveckling. På Nacka gymnasium använder pedagogerna multidisciplinära studier av torskfisket i Östersjön som modell för att ge innehåll, sammanhang och helhetssyn i en viktig framtidsfråga och i denna uppsats beskriver vi hur lärandet för ett hållbart fiske kan utformas.

Syftet med denna artikel är att visa att föräldrarna får en förtydligad bild av sitt barns utveckling och lärande samt om förskolans pedagogiska innehåll genom att pedagogen filmar händelser och aktiviteter. Materialet används i den dagliga kontakten med föräldrarna men också i samband med utvecklingssamtal.

På Myrsjöskolan genomförde B-lagets lärare ett projekt i retorik vårterminen 2008. Projektet kom att kallas ”Speech” och hade som mål att få eleverna att bli mer självsäkra i muntliga framträdanden, lära sig olika retoriska verktyg samt få alla eleverna att våga hålla ett tal inför sina klasskamrater efter en bestämd mall.

Om eleverna tidigt får möjlighet att tala spanska med spanjorer, kan detta ge mersmak och förbättra deras resultat? Det ville Anna R Lorentzon ta reda på i det här arbetet.

Under höstterminen 2003 genomförde C-lagets lärare samt elever i år 7 på Myrsjöskolan i Nacka ett temaarbete med innehållet »De första människorna«. Projektet fick namnet «Urkult« och syftade till att öka samarbetet mellan olika lärargrupper, ge kunskap om hur detta kan göras och vilka effekterna blir för lärande bland lärare och elever, samt att ge eleverna sociala kompetenser.

Artikeln redogör för en undersökning där elever i kemi vid ett vuxengymnasium tillfrågades om hur användandet av klipp från videoportalen YouTube förändrade deras inställning till kemiämnet, lektionerna eller företeelser som det periodiska systemet eller funktionella grupper.

Genom att allt större krav ställs på individen i dagens samhälle beträffande läs- och skrivförmåga får utvecklingsstörda allt svårare att hävda sig. Syftet med artikeln är att – med utgångspunkt från författarens egen dokumenterade erfarenhet av undervisning med Wittingmetoden – belysa och diskutera dess lämplighet för att lära vuxna utvecklingsstörda läsa och skriva.