Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.
Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.
Under läsåret 2008/2009 genomförde tre lärare från Nacka en Learning Study i matematik. Learning Study är en modell för att utveckla elevers lärande. I deras studie ingick tre årskurs sexor från två olika skolor i Nacka.
Syftet med denna rapport är att visa att man med en modell för utvecklingssamtal kan få eleverna att erhålla bättre insikt kring sitt eget lärande, känna större engagemang i skolarbetet och koppla sina egna insatser till bedömningar och resultat.
Syftet med artikeln är att beskriva hur KompetensUtvecklingsInstitutets utbildningscenter i Nacka, arbetar coachande och hälsofrämjande med sina vuxenstuderande. Artikeln belyser hur studier inom vuxenutbildning kan individanpassas, genom att utgå från de studerandes tidigare erfarenheter och nuvarande förutsättningar.
Alla elever på de nationella programmen skall klara av kursen Matematik A och på samhällsprogrammen och de naturvetenskapliga programmen skall de också räkna minst Matematik B. En elev väljer inte ett naturvetenskapligt program om hon eller han upplever sig som matematiksvag.
Under sex veckor arbetade två klasser på den kommunala gymnasieskolan YBC i Nacka med ett ämnesövergripande dokumentärteve-projekt som utmynnade i en tv-kanal (YBC-TV). Ämnena som ingick var svenska, samhällskunskap och mediekommunikation. Dokumentärerna behandlade individerna bakom olika samhällsfrågor såsom; arbetslöshet, droger och spelmissbruk.
Hagadeklarationen är en en överenskommelse mellan länderna i Östersjöregionen om att hållbar utveckling ska genomsyra utbildningssystemet på alla stadier. Mot den bakgrunden uppstod idén att skapa ett så kallat biotop-projekt för eleverna på åk 7 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Syftet med den här artikeln är att beskriva ett sätt att organisera undervisning i grundskolans årskurser fyra till sex. Arbetssättet innebär att eleverna jobbar med veckouppdrag som är kopplade till reflektion och den betonar vikten av reflektion under hela lärprocessen.
Att man behöver kontinuerlig träning för att utveckla sin läs- och skrivförmåga, eller sitt matematiska tänkande är lätt att förstå. Men den känslomässiga och sociala kompetensen förväntas barnen lära sig utan någon egentlig träning.
Fritidsverksamheten på Solsidans skola har utvecklats till att omfatta mer elevinflytande och delaktighet från såväl elever som föräldrar. I denna artikel vill fritids- och musikpedagogen Jarko Tuisku tydliggöra hur hans arbetssätt och metoder bidragit till utveckling och förbättring av fritidsverksamheten på Solsidans skola.
Många lärare upplever att de inte behärskar att undervisa i teknik då deras förkunskaper är för dåliga. Jane Rosenquist har i sin undervisning integrerat ämnet teknik i de andra ämnena, tekniken har fått en mening, en plats i ett sammanhang.