Klassrummet och cirkeln: Författarna till den här rapporten vill sprida de erfarenheter som lärarna i den historiedidaktiska forskningscirkeln på Lindeborgsskolan i Malmö gjorde under de nästan två år som arbetet pågick.

Hur lär sig elever matematik? Vårterminen 2008 startade en forskarcirkel mycket trevande. Lärarna hade dimmiga begrepp om vad arbetet skulle innebära och vad det skulle mynna ut i. Rapport från en forskningscirkel.

Några pedagoger i Malmö stad fick möjlighet att i regi av Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning verka som genuspedagoger i kommunens förskolor och grundskolor med start hösten 2008. Denna rapport är ett resultat av forskningscirkelns arbete.

Den här forskningscirkeln startades med syftet att undersöka möjligheter och hinder med att utgå från samhällsfrågor i NO-undervisningen i skolor som präglas av låg socio-ekonomisk status och hög etnisk mångfald.

Max Ljungberg, Per Ericson och Torsten Pihl har tillsammans skrivit artikeln "Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar" om Myrsjöskolans utvecklingsarbete i matematik och bedömning.

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Ewa Baedecke Yllner är gymnasielärare i tyska och svenska på Nacka gymnasium. Hon har skrivit en utvecklingsartikel med titeln "Brobygge mellan universitet och gymnasieskola. Om ett samarbets- och nätverksprojekt i ämnet tyska".

Att bild fördjupar kunskap, att bilder i media berör och fångar vår uppmärksamhet är väl dokumenterat. Barn sitter timmar framför TV, datorer och dataspel med fantastiska bildvärldar. Trots denna vetskap är bildämnet ännu ett generellt lågprioriterat ämne i grundskolan. Ina M Andersson vill med sin artikel "Bild av självförtroende" belysa bildämnets betydelse i skolan.

Moa Wahlqvist och Jenny Wennblom har skrivit en utvecklingsartikel om ett genusprojekt på Ängsbackens förskola där de båda arbetar som förskollärare och genuspedagoger. Projektet visar att genustänkande behöver ständig näring och underhåll för att barnen ska få tillgång till färdigheter och kunskaper de har rätt till oavsett genus.

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

”Fritidhemmen är en gynnsam miljö för språkutveckling men vi som arbetar på fritidshem kan bli ännu bättre”. Det skriver Ulf Häggberg lärare i svenska som andraspråk på Årstaskolan. Hur fritidshemmen kan bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling, diskuterar han i en utvecklingsartikel.