Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Leda & lära nummer 3/2021: Utan varpen brister väven. Omsorgens uttryck och värde i förskolans planerade undervisning

Omsorg och undervisning är ofta oskiljaktiga i förskolan. Den slutsatsen drar förskolerektor Christina Jarvis och förskollärare Helena Bergman i sin utvecklingsartikel där de undersökt hur omsorg uttrycks i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och fick därigenom insikt om att samspelet mellan omsorg och undervisning i förskolan tenderar utelämnas till förmån för ämnesfokus i förskollärares egna bedömningsanalyser. Som rektor och förskollärare är vi väl medvetna om omsorgens plats i förskolan därför kändes frågan hur omsorgen kommer till uttryck i planerade undervisningssituationer som en spännande fråga att utforska.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har undersökt på vilka sätt omsorg uttrycks i förskolans undervisning men också vilka konsekvenser omsorgens värde har för både förskollärares och rektors pedagogiska ansvar. Artikeln bygger på videoobservationer sju planerade undervisningstillfällen vid tre olika förskolor. För att kunna ringa in och analysera den omsorg som sker valde att fokusera på sex komponenter som forskaren Van Manen definierat som viktiga för att skapa kontakt mellan barnet och läraren: Tal och tystnad, ögon, gester/kroppsspråk och miljö/atmosfär, samt förebildlighet. Vi var öppna för fler aspekter men valde dessa sex komponenter som grund.

Vilka resultat har ni sett?

– Att förskollärare med en etisk medvetenhet använder sig själva som verktyg genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk, atmosfär för att väva samman omsorg med förskolans undervisning och därigenom skapa en helhet. I en grupp som spretar eller där det plötsligt händer något som skapar oro eller stör undervisningen måste förskolläraren parera – vad är viktigt just nu – och det gör förskollärarna genom att använda de här komponenterna. Videoobservationerna visar hur förskollärarna i rollen som förebild reglerar känslor i gruppen, allt från att dämpa till att entusiasmera.  

”Förskollärare använder sig själva som verktyg för att väva samman omsorg med förskolans undervisning.”

– Samspelet mellan omsorg och undervisning kräver en öppenhet för det oväntade och stor flexibilitet. Våra resultat visar att omsorgen och undervisningen ofta är oskiljaktiga i förskolan. Men samspelet kräver också en etisk medvetenhet. Vi konstaterar att förskolläraren behöver använda sig av både en naturlig omtänksamheten och medveten etisk omsorg, vilket kräver erfarenhet, vetenskaplig förankring och fördjupad kollegial reflektion. Man kan inte förvänta sig att en nyutbildad förskollärare har haft möjlighet att utveckla etisk omsorg. Rektors ansvar är därmed att skapa möjlighet för en omsorgsfull undervisning i förskolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som förskollärare har jag stärkts min yrkesroll. Framför allt inser jag nu att det komplexa arbetet med att väva samman omsorg med undervisning är helt självklart i förskolan. Det är så här det ska vara. I rollen som rektor handlar det om att fånga upp och integrera omsorgsaspekten i relation till undervisning i det systematiska kvalitetsarbetet.

Hur för ni ert arbete vidare?

Vi har redan presenterat artikeln för den politiska nämnden här i Örebro och ska också berätta om vårt arbete för kollegor och andra förskolor på olika konferenser och seminarium.

Helena Bergman är leg. förskollärare i Örebro.
Christina Jarvis är rektor och leg. förskollärare i Örebro.

Susanne Sawander