Ökad arbetsro i dynamiskt klassrum
Ett dynamiskt klassrum där eleverna själva väljer arbetsplats har fått bildundervisningen att blomstra. Det konstaterar bildlärare Myriam Biondi Molina på Sigridsborgsskolan som skrivit en utvecklingsartikel om klassrummets fysiska miljö.
Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?
– Framför allt för att det är svårt att hitta information om hur man kan arbeta med klassrummets fysiska miljö i syfte att skapa arbetstro och främja kreativiteten hos eleverna. Jag hoppas att min artikel kan ge vägledning till andra som vill arbeta med den här frågan.
Vad handlar artikeln om?
– Om förändring av bildsalens fysiska miljö för att öka arbetsron och elevernas koncentrationsförmåga i årskurs 3. Bakgrunden till projektet var att jag skulle ta emot fyra klasser som hade en hel del problem och stök och innan jag tog emot dem i bildundervisningen så gjorde jag en elevenkät. I den fick eleverna svara på frågor som gav information om hur de arbetade bäst i klassrummet, exempelvis längst fram/bak i salen, tillsammans med andra i grupp eller ensam i en tyst del av rummet. Med enkätsvaren som grund möblerades sedan bildsalen om och nya rutiner skapades. Jag öppnade olika stationer där eleverna kunde välja att jobba, som till exempel ståbord, gruppbord och en tyst hörna. Dessutom skaffade jag olika hjälpmedel som balansbrädor, pilaterbollar, stressbollar och kuddar. Artikeln beskriver även olika undervisningsstrategier som tillsammans med den nya möbleringen ökade arbetsron under lektionstid.
Det är fascinerande att se hur en så enkel och liten insats kunnat bidra till en så stor positiv förändring.
Vilka resultat har du sett?
– Det viktigaste resultatet är att det blev betydligt lugnare på lektionerna, det är påtagligt att klassrummets fysiska förändring inneburit att eleverna kan fokusera bättre eftersom den nya möbleringen och de nya rutinerna inte lämnar utrymme till stök. Jag ser också att eleverna kommer längre i sina arbeten, vilket beror på att de kommer igång snabbare och får mer arbetsro. En fördel är att klassrummet inte behöver möbleras om mellan lektionerna för de olika årskurserna eftersom den nya strukturen är anpassad till olika barnkonstellationer med olika behov.
– Det fanns ingen extra budget för att få till det här, en del möbler har jag hittat i skolans förråd, i annat fall har jag hittat saker på loppis eller fått av vänner, familj och kollegor. Det är fascinerande att se hur en så enkel och liten insats kunnat bidra till en så stor positiv förändring. Det enda problemet som uppstod var att det tog lite tid för eleverna att vänja sig vid de nya rutinerna och det nya materialet. Alla ville använda balansplattorna och pilatesbollarna i början, och då kunde det uppstå lite stök eftersom det bara fanns ett par av varje. Men det var bara i början, då allt var nytt.
Hur har ditt arbete förändrats av projektet?
– Initialt innebar ju detta mer jobb i början men när allt väl var på plats och så har projektet lett till att mitt arbete som bildlärare blivit mycket roligare. Istället för att lägga tid på att agera polis kan jag nu fokusera på undervisning och elevernas lärande. Det är en fantastisk förändring och otroligt stimulerande att se att eleverna själva tar ansvar.
Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?
– På vår skola har vi något som kallas ”Våga visa” där vi i lärarkollegiet berättar om något vi gör, ett arbetssätt eller liknande, som vi vill dela med oss av, och i detta forum ska jag såklart berätta om mitt projekt. Att skriva en artikel är ett annat sätt till att nå ut och sprida mina resultat.