Ökad analysförmåga i förskolan med aktionsforskning
Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.
Genom aktionsforskning och ett systematiskt ledarskap stärktes pedagogernas analysförmåga av förskolans verksamhet. Det visar Lise-Lotte Stridh Kjellsdotter, rektor på förskolan Linnéa i Hässleholms kommun, i sin utvecklingsartikel.
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2024/12/image-1-320x320.jpeg)
Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?
– När vi deltog i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Hållbar förskola blev vi utmanade att skriva en artikel. Trots att jag känner stort motstånd till att skriva vetenskapliga texter antog jag utmaningen. Och ja, det var väldigt svårt, men det har absolut varit värt allt arbete och jag har också fått väldigt fint stöd på vägen genom Ifous.
Vad handlar artikeln om?
– Den handlar om ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete med fokus på analys i förskolan. Mer specifikt om metoder i syfte att utveckla pedagogernas förmåga att analysera förskoleverksamhetens resultat. Artikeln bygger på ett aktionsforskningsprojekt i den förskola där jag arbetar som rektor tillsammans med 25 pedagoger i åtta olika arbetslag. Projektet pågick under ett år där varje arbetslag satte upp fyra överenskommelser, eller delmål, var, totalt blev det alltså 32 olika överenskommelser. Teman som vi arbetade med under året var ”lokala och globala resurser”, exempelvis vattnet som resurs. Arbetet pågick i en cyklisk process: först samlade pedagogerna in data som under ett antal veckor analyserades och bearbetades. Därefter gjordes en ny datainsamling och analys som sedan jämfördes med den föregående.
Ett tydligt resultat är att pedagogernas fokus idag är riktat på analys av barnens progression i förhållande till den erbjudna undervisningen.
Vilka resultat har du sett?
– Ett tydligt resultat är att pedagogernas fokus idag är inriktat på analys av barnens progression i förhållande till den erbjudna undervisningen, vilket är en stor skillnad mot att enbart analysera barnens progression. Jag ser också att pedagogerna är mer medvetna och lyfter fram fler parametrar som, utöver dem själva, påverkar undervisningen, exempelvis lärmiljön, gruppindelning och relationer med vårdnadshavare.
Hur har ditt arbete förändrats av projektet?
– Framförallt har jag insett vikten av systematik. Konkret handlar det om att ha en tydlig tidsplan och agenda, exempelvis att ställa samma frågor till alla arbetslag vid återkoppling. Systematiken innebär att alla vet vad som förväntas och det blir enklare att följa utvecklingen.
Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?
– På min förskola fortsätter vi att arbeta med nya överenskommelser, delmål. Samtidigt skruvar och finslipar vi på själva arbetsprocessen för att anpassa den till just våra förhållanden. Resultaten har vi spridit både till övriga förskolor samt alla grund- och gymnasierektorer i kommunen. Jag ska föreläsa om projektet i mars 2025 på en konferens som anordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).