Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Artikel nr 9 2014: Nu förstår elever vad lärare bedömer. En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar

När lärarna Karin Isaksson och Carina Tallefors på Ribbaskolan i Gränna testade muntlig kamratbedömning i engelskan märkte de tydligt hur motiverade eleverna blev.
Samtidigt som eleverna tyckte arbetssättet var roligt – så steg måluppfyllelsen. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Ribbaskolan är en modellskola, vilket innebär att vi har läst mycket forskning och litteratur om skolan, bland andra Christian Lundahl och Anders Jönsson om bedömning för lärande. Det inspirerade oss att se om vi kunde utveckla våra arbetssätt på skolan, berättar Karin Isaksson, lärare i engelska, svenska och spanska på Ribbaskolan.

– Vi har tidigare arbetat med kamratbedömning i samband med skriftliga arbeten, men just när det gäller muntliga redovisningar hade vi inte vågat oss på kamratbedömning på samma sätt. Det väckte vår nyfikenhet.

– När vi började planera för studien såg vi att det inte fanns så mycket forskning kring kamratbedömning kring muntliga redovisningar, och då blev vi ännu mer taggade.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna skulle presentera en pjäs på engelska gruppvis, och det var framförandet som skulle bedömas. Vi gick igenom bedömningsmallen och diskuterade de olika kunskapskraven. Det gjorde vi i två klasser. I den tredje klassen gjorde vi samma sak, men dessutom fick eleverna vara med och formulera själva bedömningsmallen.

– Varje grupp fick i uppdrag att iaktta en av personerna i gruppen när de framförde pjäsen som de övat in, med bedömningsmallen framför sig. Sedan fick de prata ihop sig och diskutera. Därefter jämförde vi resultaten sinsemellan, lärare och elever. Vi videofilmade allt. Efteråt hade vi ett samtal där eleverna i helklass fick samtala kring arbetssättet med att kamratbedöma varandra, som vi också videofilmade.

Vilka resultat har ni sett?

– Det vi såg väldigt tydligt var att de som hade varit delaktiga med att själva utforma bedömningsmallen snabbare fick en ökad medvetenhet om vad som skulle bedömas, och om skillnaderna mellan de olika kunskapskraven. De fick även ett större intresse för att använda matrisen i bedömningen.

– En annan viktig lärdom var att de var mycket duktiga på att bedöma de andras prestationer, och att kunna dra lärdom av vad de såg till sitt eget framträdande. Om man ska arbeta med kamratbedömning är det viktigt att ha ett tillåtande klassrumsklimat, där alla känner sig trygga. Där man får göra fel, och där alla både får lyckas och misslyckas.

– Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid. Eleverna blir mycket mer aktiva, och mer insatta i vad de kan göra för att nå högre betygsmål. Måluppfyllelsen i våras var mycket hög i den aktuella årskursen, det högsta meritvärdet på flera år. Vi tror definitivt att detta har spelat roll.

– Dessutom säger eleverna att det är roligt – och det är inte oviktigt! De känner att de har makt att påverka undervisningen.

Var det något som överraskade er?

– Vi var förvånade över samstämmigheten. Elevernas bedömningar stämde väldigt väl överens med lärarens bedömning. Om eleverna har rätt förutsättningar kan de bli väldigt duktiga på att bedöma. Tack vare den muntliga kamratbedömningen blev det också en större aktivitet i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels talar vi om arbetssättet i arbetslaget och i ämneslaget för att se hur vi kan samarbeta med det i alla grupper. Det är viktigt att fler får del av fördelarna med att involvera eleverna i bedömningsprocessen, för att få en genomslagskraft på hela skolan. Flera av våra kollegor har dessutom arbetat ämnesöverskridande med bedömning.

– Vi har också berättat om vårt arbetssätt med muntlig kamratbedömning på olika konferenser, både för politiker och för skolledare. Vi tycker att det här är viktigt att sprida.

Moa Duvarci Engman