Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Artikel nummer 18/2016: Utveckling av undervisningsstrategier för elever med hörselnedsättning: En aktionsforskningsstudie i samverkan mellan skola och hörselhabilitering

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Genom en forskningscirkel fick lärarna Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser syn på vad som verkligen fungerar.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville sprida de kunskaper och erfarenheter vi fått genom den forskningscirkel vi genomfört. Artikeln blev också ett sätt att dokumentera våra egna processer och de resultat vi kom fram till, säger Johanna Fredman, före detta förstelärare vid Alviksskolan som numera arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om en forskningscirkel som vi, två lärare och en fritidspedagog, från Alviksskolans hörselklasser samt personal från landstingets hörselhabilitering genomfört. Vi möter ju samma barn och syftet med forskningscirkeln var att utveckla samverkan mellan verksamheterna men också våra egna lärandestrategier. På sikt är intentionen en högre måluppfyllelse bland eleverna, förklarar förstelärare Emma Haddadi Ederyd.

– I forskningscirkeln arbetade vi dels med frågeställningar kring vårt eget arbete, dels med skuggning av varandras verksamheter, både inom och över verksamhetsgränserna, säger Johanna Fredman.

Vilka resultat har ni sett?

– De övergripande resultaten är att visuella stödstrukturer och metakommunikation tillsammans med eleverna, alltså att samtala om det som sker under en pågående aktivitet, underlättar deras lärande. Mitt fokus var att hitta strategier för att förbättra samlingarna som ibland kan bli röriga när barnen har svårt att fokusera. Min spontana reaktion har ofta varit att då skynda på samlingen. Med hjälp av Emmas skuggning fick vi syn på vad som fungerar i de här situationerna: Att påminna, lyssna, upprepa, vara noga med att låta barnen prata i tur och ordning, ge visuellt stöd i form av bilder eller föremål som kopplar till vad samtalet handlar om, säger Johanna Melin.

– De här redskapen är inga nyheter för oss som arbetar med barn med hörselnedsättning men i forskningscirkeln synliggjorde och dokumenterade vi vad som fungerar. Dessutom har vi stämt av våra resultat med litteraturen, säger förstelärare Emma Haddadi Ederyd som undersökte hur hon kan stödja eleverna att utveckla sina samtal.

– Hon påminner också att barn med hörselnedsättning i högre grad behöver lära sig att samtala. De nämna redskapen samt enkla hållpunkter som att titta på den man pratar med, lyssna, bjuda in kompisar i samtalet skapar tydliga ramar för ett bra samtalsklimat.

Johanna Fredman skuggade pedagogerna vid hörselhabiliteringen.
– De arbetar mycket med metakommunikation genom att samtala med föräldrarna om vad som händer med barnet under en pågående aktivitet, just för att synliggöra vad som sker och vad som fungerar för barnet. Hörselhabiliteringen använder sig också av ljud som en medveten strategi för att fånga barnens uppmärksamhet. Det här är verktyg som skolan kan absolut kan utveckla och använda sig mer av.

– Ett viktigt resultat är också att vi tillsammans med hörselhabiliteringen har byggt en plattform för systematiskt erfarenhetsutbyte, säger Johanna Fredman som understryker vikten av att på djupet få reflektera kring vad de i professionen gör till vardags.

– Fokus ligger i regel på att planera och genomföra, mer sällan på att analysera. Idag kan vi med säkerhet säga att vårt arbetssätt bygger på beprövad erfarenhet, konstaterar hon.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Jag skyndar inte längre på samlingarna på fritids. Istället går jag metodiskt igenom de moment som jag vet stabiliserar gruppen. Det får ta sin tid, vetskapen om att mina redskap fungerar skapar trygghet för både mig och barnen, säger Johanna Melin.

– Processen, snarare än de konkreta resultaten har gett oss en förståelse för vilka strategier som är viktiga för våra elever, säger Emma Haddadi Ederyd.

Johanna Fredman lyfter forskningscirkeln som ett praktexempel på hur samverkan kan ske mellan stat, kommun och landsting.

– Att följa andra professionella i deras vardag är det bästa sättet att stärka såväl kunskaper som kontakter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har infört skuggning för nyanställd personal, det har blivit en del av det kollegiala lärandet här på skolan och inom fritidsverksamheten använder vi oss av redskapen från forskningscirkeln. All personal som arbetar i hörselklasserna har deltagit i en föreläsning om betydelsen av visuellt stöd, säger Emma Haddadi Ederyd.

Susanne Sawander