Mer lek och färre konflikter med rastpedagog

Från passivt och rörigt till aktivt och lekfullt. En rastpedagog skapar positiva effekter ända in i klassrummet. Det visar fritidslärarna Charlie Österlund, Viktor Dickson Gänger samt rastpedagog Niclas Sjöstrand i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att vi vill inspirera andra fritidslärare och skolor att utveckla rastverksamheten. Rasten är en både stor och viktig del av skoldagen.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett förbättringsarbete kring rastverksamheten på vår skola, en F-6- skolan med cirka 500 elever. Det hela föranleddes av att vi fritidslärare såg hur rasterna sällan blev någon aktiv stund för eleverna. Det låg en passivitet över skolgården, det var svårt att initiera lekar, ofta saknades material och många elever upplevde att det inte fanns något att göra. Det här fick oss att börja fundera på hur vi skulle kunna utveckla rasterna utan tillskott av ytterligare ekonomiska resurser.  

– Utifrån forskning, studiebesök på andra skolor, analyser av vår skolgård och enkäter bland elever och lärare, tog vi sedan fram förslag på omorganisation av fritidsverksamheten som vi presenterade för skolans ledning: Att avsätta en fast vuxen ur fritidslärarlaget (Niclas Sjöstrand även medförfattare) med huvuduppgift att ansvara för alla raster alla dagar i veckan för alla skolans elever. Vi fick grönt ljus från skolledningen utan några följdfrågor.

Skillnaden märktes redan från start – eleverna började leka på rasterna och stämningen höjdes flera grader.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi är nu inne på tredje året med det här upplägget och skillnaden märktes redan från start – eleverna började leka på rasterna och stämningen höjdes flera grader. Idag vet eleverna att rasterna innehåller förberedda aktiviteter. Det inbjuder såklart till lek på ett helt annat sätt och vi ser tydligt att eleverna är mer motiverade att delta. Varje vecka lägger rastpedagogen ett schema ut över kommande rastverksamheter som både lärare och elever kan ta del av. På så vis kan eleverna, om de vill, också planera vad de vill göra på sina raster.

– Enkäter bland lärarna på skolan visar att elevernas koncentration blivit bättre sedan rastpedagogen infördes och vi ser helt klart färre konflikter mellan såväl elever som elever och lärare. Vi har en stark känsla av ökad trygghet genom att relationerna mellan vuxna och elever på skolan har blivit bättre.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Hela arbetslaget upplever att kvaliteten på fritidshemsverksamheten ökat. Tidigare försökte alla vara lite överallt och det blev ofta lite rörigt. Alla sprang fram och tillbaka och hämta de lekmaterial i bodarna på rasterna och ingen visste riktigt vem som gjorde vad. Den nya organisationen med en rastpedagog innebär att var och en av oss färre bollar i luften, det har skapat ett djupare fokus för alla och därmed en höjd kvalitet på det vi gör. I slutänden innebär det en ökad yrkesstolthet men också vi-känsla inom arbetsgruppen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt arbete på fritidshemmöten inom kommunen och Niclas Sjöstrand som är rastpedagog, har hållit i inspirationskurser om hur rastverksamheten kan utvecklas för fyra andra skolor. Det här är ju inget arbete som någonsin blir färdigt, nu handlar det om att förvalta och med tiden förnya. Här är det viktigt att vara lyhörd för elevernas önskemål.