Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Leda & Lära nummer 7/2019: Måltidspedagogik: En väg till språkförståelse och ökat ordförråd.

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom fick jag möjlighet att skriva en utvecklingsartikel. På vår förskola har vi arbetet med måltidspedagogik i ett par år nu, vi brinner verkligen för det. Att skriva en utvecklingsartikel är ett sätt att sprida våra erfarenheter om ett så viktigt område som mat.

”Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat, men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.”

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan stimulera barnen till ett lustfyllt och nyfiket lärande om mat och smak. Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.

– På vår förskola utgår vi från ett ”månadens livsmedel”, det kan vara vad som helst, ofta en grönsak eller frukt. I det första steget lägger vi varan i en påse som baren får känna på och gissa vad det är. Därefter presenteras exempelvis grönsaken i olika former, rå, kokt, stekt och riven.  Barnen får smaka, känna och dofta och berätta vad de upplever och tycker. En poäng är också att använda det livsmedel vi undersöker i maten vi lagar eller i brödet vi bakar. För att kunna följa utvecklingen har vi skriftligt dokumenterat arbetet. Min artikel baseras på dokumentationen från två år tillbaka i tiden.

Vilka resultat har ni sett?

– Mest påtagligt är hur barnens ordförråd ökar. Med tiden hittar de alltfler ord på hur mat kan kännas, dofta och smaka. De små barnen lyssnar på de större och tar efter. I den tidigaste dokumentationen framgår att barnen inte säger så mycket mer än att något kanske är gott eller inte, hårt eller mjukt. Men allteftersom nyanserar barnen sitt språk och använder alltfler ord för att beskriva sina upplevelser. Ett fint exempel är hur ett barn tycker att en kålrot känns som en ”torr ridsadel”.

– Vi ser också att barnen vågar prova mer av olika slags mat. Återkopplingen från skolan är väldigt talande, där säger man att ”vi märker vilka barn som gått på Trollskogens förskola för de äter det mesta.” Även föräldrar vittnar om hur deras barn är mer nyfiken på mat.

Hur har ditt arbete förändrats med projektet?

– Jag har bara goda erfarenheter av att jobba medvetet med måltidspedagogik. Det kräver egentligen inte merarbete, utan finns där som en självklarhet i vardagen.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Ett par gånger per år är vi ute och utbildar kollegor och kökspersonal på andra förskolor. Vi tar även emot studiebesök av förskolor och kökspersonal. Vi gör det på vår fritid för att vi tycker att ämnet är så viktigt. I förlängningen handlar detta om barns hälsa i ett längre perspektiv.

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.

E-post: ingela.karlsson@edu.astorp.se

Susanne Sawander