Med nya frågor ökade barnens inflytande

Leda & Lära nummer 8/2019: Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Lidingö har medverkat i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. När jag fick veta att vi därigenom hade möjlighet att skriva en utvecklingsartikel tänkte jag att, det ska jag absolut göra, mest för att jag tycker om att skriva.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete kring det barnråd som vi har på vår förskola i syfte att öka barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. I rådet ingår jag, förskolechefen, samt cirka tio barn från samtliga avdelningar. Upprinnelsen till projektet var att vi upplevde att barnrådet inte fungerade som tänkt. Det var ett glapp mellan innehållet i barnrådsmötena och hur det omsattes i praktiken. Vi konstaterade att en grundläggande orsak var att vi arbetade med för abstrakta frågeställningar, exempelvis om vad barnen ville göra eller önskade sig. Men att uppfylla barnens önskemål kring saker som en swimmingpool eller hoppborg kunde vi givetvis inte. Därmed blev barnrådet mer av ett slags falskt inflytande.

– Utvecklingsarbetet gick ut på att utforma mer konkreta frågor som handlade om saker som barnen faktiskt skulle kunna påverka. En viktig poäng med barnrådet är att barnen också ska märka att de blir lyssnade på. 

”En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi såg att det är bra att arbeta med konkreta frågor och områden. En fråga vi hade tidigare och valt att behålla är den om önskematrätter där barnrådet kan påverka vad vi ska äta till lunch och mellanmål under en bestämd önskevecka. Ett annat exempel är planering inför den årliga sommarfesten. Det märktes tydligt hur barnrådets inflytande ökade barnens engagemang och intresse för sommarfesten. Vi har även formulerat frågor där barnen får berätta om sina upplevelser: Vilken lek tycker du är roligast? Berätta om den leken! Vilka böcker läser du? Vilken bok tycker du bäst om?

– Vi såg också är att det var bra att ha mindre barnrådsmöten på den egna avdelningen som komplement till de stora barnrådsmötena för hela förskolan, samt att ha barnrådsmöten med täta mellanrum. Det gör att barnen lättare kan återkoppla det vi pratar om på barnrådsmötena med vad som sedan sker i verksamheten. Viktigt är också att vi pedagoger lyfter fram det som barnrådet är med och påverkar, som att ”idag är det barnen på Rävens avdelning som önskat och bestämt maten”.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi planerar nu att utöka barnens inflytande genom att låta barnrådet vara med och påverka inköp av material och utformning av våra fysiska miljöer.

– Jag ska berätta om barnrådsarbetet på våra Apt-möten och ska senare i vår besöka en annan förskola.

Ingrid Wiberg är förskollärare och arbetar på Källängens förskola i Lidingö stad. E-post: ingrid.wiberg@lidingo.se

Susanne Sawander