Hoppa till sidinnehåll
Estetiskt lärande

Mångfacetterat lärande med estetiska uttryck

Publicerad: 13 januari
Uppdaterad: 14 januari
Susanne Sawander
Skribent: Susanne Sawander

Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.

Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.

Åsa Bolin, Cecilia Ferm Almqvist och Åsa Björnsdotter Scherrer.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det här utvecklingsartikeln är skriven inom ramen för ULF, som står för utbildning, lärande och forskning och är en nationell försöksverksamhet som pågått sedan 2017 och nu är permanentad. Här ingår att på något sätt dela med sig av sina erfarenheter och resultat, och vi tänkte att en utvecklingsartikel var ett bra sätt att göra det på.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur estetiska lärprocesser kan integreras i undervisningen i ämnena SO och NO i syfte att ge eleverna fler möjligheter att visa sina kunskaper och ge lärarna fler möjligheter att bedöma elevernas kunskaper.

– Projektet har utförts i den F-3-skola där vi arbetar och alla lärare har varit delaktiga. Artikeln beskriver hur vi med målet att få syn på elevernas lärande har arbetat kollegialt kring att designa, testa och utvärdera undervisningen. Det har vi gjort i en cyklisk process i samverkan med estetiska uttryck.

Vi diskuterar betydligt mer om hur vi på olika sätt kan använda estetiska uttryck i undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Det övergripande resultatet är att estetiska lärprocesser i ämnena NO och SO ger eleverna fler möjligheter att visa sitt lärande, samtidigt som lärarna tydligare har kunnat följa elevernas kunskapsutveckling. Exempel på estetiska inslag i NO-undervisningen som vi genomfört är att genom drama illustrera de tre olika tillstånden av vatten. Genom lek och rörelse fick barnen agera vattenmolekyler, och här arbetade vi även med bild, musik, ljussättning för att stärka effekten och känslan av vattnets olika tillstånd. Ett annat exempel är att låta eleverna arbeta med film för att visa vad de kan.

– Resultaten visar vidare att införliva estetiska uttryck i undervisningen kräver både tid och kunskap, men framför allt är det ett gemensamt kollegialt arbete. I läroplanen står att estetiska lärprocesser ska ingå i undervisningen, men något vi upptäckte under arbetets gång var att långt från alla lärare har fått med sig kunskap om detta på lärarutbildningen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det här sättet att arbeta har kommit upp på agendan, vi lärare diskuterar betydligt mer om hur vi på olika sätt kan använda estetiska uttryck i undervisningen. Projektet har även bidragit till att vi utvecklat ett gemensamt yrkesspråk, vilket är en väldigt viktig del.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– På vår skola var alla lärare delaktiga i projektet så här finns redan kunskapen som vi också jobbar vidare med. Därutöver har vi berättat om vårt projekt för kollegorna i vår annexskola samt på Lärarnas forskningskonferens här i Stockholm. I samverkan med Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, har vi berättat om projektet inom lärarutbildningar, forskarutbildningar för lärare, samt vid ytterligare nationella och nordiska konferenser med fokus på praktiknära forskning.  


Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

NO-undervisningen har fastnat i en akademisk tradition

2024-06-11
Många lärare i naturvetenskapliga ämnen är fast i en akademisk tradition med faktakunskap i fokus, konstaterar Lina Varg i en ny avhandling. "Om de får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre", säger hon.
Forskning och utveckling kategorier

Torben Freytags licentiatuppsats: Det poetiska glappet

2024-06-11
Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Forskningsutblick: Multisensoriskt musikdrama för att stödja engagemang och utveckling

2024-11-26
Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.
Forskning och utveckling kategorier

Musik i teori och praktik

2024-03-26
Hur förhåller sig teori och praktik till varandra i musikundervisningen? Det är det övergripande temat för en ny doktorsavhandling av Karin Bohman vid Umeå universitet.

Svåra frågor i klassrummet

2024-02-14
Frågor som rasism, konspirationsteorier och intolerans kan kännas svåra att hantera i undervisningen. Men det finns strategier och verktyg som lärare kan använda. Läs mer i artikeln ur nya numret av Skolportens magasin!

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.