Hoppa till sidinnehåll
Ledarskap

Ledarskap med forskarblick öppnar för analyserande samtal

Publicerad: 2024-09-17
Uppdaterad: 2024-09-18
Susanne Sawander
Skribent: Susanne Sawander

Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.

Christina Svensson.

Utifrån ett undersökande perspektiv kan de kollegiala samtalen skifta fokus från att dela erfarenheter till djupare analys. Det visar Christina Svensson, rektor i Marks kommun, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Till en början ville jag faktiskt inte det, jag kände att jag hade så mycket på bordet ändå. Men under arbetets gång i Ifousprogrammet Fokus undervisning som Marks kommun deltagit i, insåg jag att jag behöver sätta ord på mitt eget ledarskap. Jag upptäckte att jag verkligen behövde och ville skriva.

Vad handlar artikeln om?

– Jag arbetar som rektor i förskola, grundskola och fritidshem och artikeln beskriver ett arbete med lärarna i grundskolan. Mer specifikt, hur jag arbetat med mitt ledarskap i syfte att få lärarna i kollegiala verkstäderna att gå från vad jag kallar, en ”dela-kultur”, där man delar erfarenheter och tips med varandra, till en analyserande kultur som innebär att man är varandras kritiska vänner. Allt i syfte att utveckla undervisningen och säkerställa att vi arbetar med rätt saker på sätt.

Arbetet har framför allt bidragit till en ökad analyskultur där vi kan vara varandras kritiska vänner och analysera både vår egen och kollegornas undervisning.

Vilka resultat har du sett?

– Jag valde att aktivt delta i lärarnas kollegiala verkstäder som hålls varannan vecka. Min roll har varit att moderera, ställa utforskande och utmanande frågor, just för att vrida perspektivet från att mestadels bejaka varandra till ett nyfiket undersökande. Arbetet har gett resultat på flera plan men framför allt en ökad analyskultur där vi kan vara varandras kritiska vänner och analysera både vår egen och kollegornas undervisning. Frågor vi kontinuerligt ställer är varför det blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde. Lärarna tar också mer hjälp av varandra samtidigt som de vågar ifrågasätta både sig själva och varandra. Idag vet de vad de behöver göra för att hålla den här samtalsstrukturen. Arbetet har även bidragit till att vi utvecklat ett yrkesspråk och en ökad progression inom läs och skriv hos våra elever.

– Att jobba nära arbetslaget och delta i träffarna har varit framgångsrikt i mitt fall. Något jag hela tiden betonat är att rektor aldrig sitter med facit, utan att det är lärarna som är experter. I mitt ledarskap har jag strävat efter att vara den med ”forskarögon” som uppmuntrar lärarna att ställa frågor, vrida vända och undersöka. En viktig aspekt har också varit att sätta ord på våra kunskaper i syfte att utveckla ett yrkesspråk.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Som rektor fokuserade jag tidigare mestadels på styrkedjan. Idag ställer jag mig istället frågan: Vad behöver jag göra för att stötta stödkedjan? Det innebär att jag försöker anpassa mitt ledarskap utifrån pedagogernas behov genom att ställa nyfikna och fördjupande frågor utan att behöva vara expert. En viktig del i detta är att tydliggöra nuläge och önskat läge och att våga prata om vad man ser. Både jag och lärarna är idag mer utforskande, vi övar och prövar oss fram för att nå bästa effekt för våra elevers lärande.

– En tydlig förändring är också att allt utvecklingsarbete vi gör idag alltid utgår från barnens behov. Något jag också insett är vikten av min egen dokumentation för att kunna reflektera över mitt eget ledarskap.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– I grundskolan har vi fortsatt att arbeta på samma sätt. Lärarna som deltagit i projektet är självgående idag men de vill även fortsättningsvis att jag deltar i de kollegiala verkstäderna. Nu håller vi på att implementera arbetssättet i förskolan och så småningom ska även lärarna i fritidshemmet komma med. Jag har berättat om vårt utvecklingsarbete för andra rektorer i Marks kommun. Jag hoppas att mitt arbete ska inspirera andra rektorer att våga leda utifrån sina verksamheters behov.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

Framgångsrik skolintegration ledde till bättre resultat för alla elever

2024-05-02
För att motverka skolsegregationen har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny studie har forskare följt effekterna av ett sådant beslut – och resultatet visar att skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer.
Forskning och utveckling kategorier

Forskningsutblick: Val av samtalsapparat hade stor betydelse för en elev som inte använder talat språk

2024-09-03
Forskarna Helena Tegler och Maja Sigurd Pilesjö har jämfört hur två olika typer av samtalsapparater påverkade möjligheterna för en elev som inte använder talat språk att visa kommunikativ kompetens och agens under morgonsamlingen i anpassad gymnasieskola.
Forskning och utveckling kategorier

Tullete og alvorlige voksne: Barns fortellinger om voksnes roller i lek i barnehage og skole

2024-01-09
Denne artikkelen utforsker hva slags oppfatninger barn kan ha av ansattes roller i lek i norsk barnehage og skole, og hvordan disse oppfatningene kan komme til uttrykk. Med utgangspunkt i gruppeintervjuer med barn som akkurat har begynt på skolen, analyseres barns uttrykk som «lekende fortellinger». 
Nyhetskategorier

"Krisstödet till barn måste bli bättre"

6 februari
Arbete som nu sker av vuxna nära barnen i Örebro är ovärderligt. Men Rädda Barnen har under en längre tid sett generella brister i att tillgodose alla barns behov av stöd och behandling efter svåra händelser som sprängningar och skjutningar. Insatserna är ovärderliga – och stödet behöver se likadant ut överallt, skriver Åsa Regnér, Rädda…
Forskning och utveckling kategorier

Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse: Ett omaka par eller en oreflekterad självklarhet?

2024-12-19
Denna essä ger perspektiv på hur fritidshemmet som utbildningsinstitution och fritidspedagogisk undervisning kan kopplas till begreppet måluppfyllelse. Kritiska perspektiv på sådana kopplingar synliggörs i essän, följt av en analys av villkor som ändå framhåller fritidshemmets potential i detta avseende.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.