Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Leda och lära nummer 7/2020: Problemlösning i ScratchJr – Kan programmering underlätta elevernas förståelse i lästal?

Lena Abbing och Teresa Sundström.

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Det konstaterar Lena Abbing och Teresa Sundström som skrivit en utvecklingsartikel om ett misslyckat projekt om programmering i matematik.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola har deltagit i Ifous-programmet om programmering i ämnesundervisningen och därigenom gjorde vi en lesson study om programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Resultatet blev inte alls vad vi hoppats på men det väckte uppmärksamhet då forskarna i Ifous-programmet hade kommit fram till samma sak som vi. Vi ombads därför att skriva en artikel om vårt projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om programmering kan vara ett verktyg för elever i lågstadiet vid problemlösning i matematik. Vår erfarenhet är att bristande läsförståelse ofta försvårar för eleverna att lösa textuppgifter i matematik. Vår teori var att det delvis beror på att eleverna läser för fort och slarvigt. Genom att låta eleverna programmera textuppgifterna hoppades vi att lästempot skulle sänkas och lära eleverna att ta sin an problemet mening för mening. Projektet bygges upp i tre lektioner där tre klasser i årskurs 2 och 3 deltog, varav två halvklasser fungerade som kontrollgrupper. Kontrollgrupperna fick lösa samma uppgifter med enbart papper och penna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att målet inte nåddes, snarare tvärtom. Vid de två första lektionerna hade eleverna i kontrollgruppen mycket bättre resultat jämfört med eleverna som arbetat med programmering. Vad som hände i programmeringsklasser under den första lektionen var att all fokus riktades mot att lära sig programmering. De flesta eleverna hade inte tillräckligt med kunskaper i det och matematiken kom helt i skymundan. Det här skapade en stress hos eleverna som inte hann göra sina uppgifter.

”Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO.”

– Inför lektion nummer två la vi in extra undervisning om programmering. Men då fastnade många elever istället kring det visuella. Textuppgiften handlade om ekorrar och när ekorrar inte fanns som figur i programmet blev eleverna väldigt bekymrade. Också här lyckades kontrollgruppen bättre. I den avslutande tredje lektionen behärskade eleverna programmering i högre grad och textuppgifterna var också bättre anpassade till programmet. Här gav vi lärare också läshjälp till de elever som behövde det. Efter den här lektionen hade programmeringseleverna bättre resultat jämfört med kontrollgruppen.

– Sammanfattningsvis visar vårt arbete att programmering för att stödja problemlösning i matematik i lågstadiet inte givet medför någon fördel. Tvärtom riskerar programmering snarare att krångla till det för både elever och lärare.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO och vi använder också programmering när vi arbetat tematiskt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– I kursplanerna är programmering starkast kopplat till ämnet matematik, även på lågstadiet. Det ställer vi oss lite tveksamma till. Men resultaten från vårt arbete har inneburit att vår skola arbetar olika med programmering i olika stadier.

Lena Abbing är rektor på Freinetskolan Hugin i Norrtälje
Teresa Sundström är lärare i MA på Freinetskolan Hugin i Norrtälje

Susanne Sawander