Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Artikel nummer 2 2017: Konkretiserade lärandematriser – Ett effektivt verktyg för eleven att äga sitt eget lärande och sin progression

Konkreta lärandematriser med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Sickla skola i Nacka. – Matriserna skapar både motivation och tydlighet, säger Jakob Tham.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl. Dels hängde vi på en satsning inom vår kommun, Nacka, som gick ut på att sprida bra idéer. Därigenom fick vi möjlighet att berätta om vårt arbete. Dels har resultaten av vårt arbete inspirerat oss att grotta vidare genom att bland annat skriva en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi tagit fram, utvecklat och infört ett verktyg för elever i syfte att de ska äga sitt eget lärande och sin skrivutveckling. Det hela började när vi rättade nationella prov i svenska och såg att många elever inte klarade att skilja på olika typer av texter.

– Här föddes idén om att utveckla ett verktyg i form av konkreta lärandematriser för olika textgenrer. Eleverna använder matriserna som en checklista för att själva stämma av vad den aktuella texten ska innehålla, beroende på genre. Matrisen innehåller också tydliga nivåskillnader samt kriterier som stöd för kamratbedömning.

– Artikeln beskriver vårt arbete med att ta fram matriserna, hur vi infört och arbetat med dem i undervisningen men också vilka resultat vi sett av det här arbetssättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett resultat på två fronter. Först och främst hos elever som har svårt att komma igång, ofta för att de inte riktigt vet hur och vad de ska göra. Det är tydligt att de konkreta matriserna hjälper dem att snabbare få grepp om vad som ska göras. Matriserna innebär också att elever mer sällan lämnar arbeten som inte är färdiga. När elever säger att ”nu är jag färdig” frågar vi om de checkat av med matrisen. Ibland upptäcker de själva att de missat något. I förlängningen innebär det är att eleverna kan ta kommando för sitt eget lärande.

– Andra resultat är att eleverna triggas av att komma vidare i matrisen som ju innehåller flera nivåer.

– Även högpresterande elever utmanas eftersom vi infört nivåer där även de här eleverna kan tvingas arbeta om sina texter, vilket de inte är så vana vid. Matrismodellen har på så vis förändrat elevernas skrivande till att vara mer av en process snarare än att något ska ”bli klart” så fort som möjligt. Just detta är ett tydligt resultat överlag – vi ger färre skrivuppgifter idag jämfört med tidigare men eleverna arbetar med dem under längre tid.

– Kamratbedömningen har blivit bättre tack vare de kriterier som matriserna innehåller. Eftersom eleverna checkar av varandras arbete riktas fokus på produkten, inte personen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som lärare måste man givetvis lägga ned en hel det tid på att introducera och förklara för eleverna hur matriserna ska användas. Men det är det värt, idag är våra lärandematriser ett stående inslag i elevernas dagliga arbete.

– Vi har med tiden byggt upp en matrisbank och vi utvecklar matriserna hela tiden. Häri ligger egentligen det svåraste arbetet. Matriserna ska vara konkreta, tydliga och korta, max en A4, har vi sagt.

– I dagsläget används matriserna främst i svenska men det går givetvis att använda dem i andra ämnen där eleverna skriver texter.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har föreläst på vår egen skola, på seminarier runt om i kommunen samt på Sett-dagarna i Kista i höstas (Scandinavian Educational Technology Transformation). Många kollegor har visat intresse, en del har följt oss i spåren det är roligt.

Susanne Sawander