Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

Leda och lära nummer 1 2022: ”Nyttigt men plågsamt” Lärarnas ”skav”– vägen till skolutveckling och kollegialt lärande

När lärare får aktionsforska om sina egna frågor, om det som ”skaver”, sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare i svenska och SO på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva var ett sätt att utmana mig själv, jag har aldrig gjort något liknande tidigare. Men det var också ett sätt att knyta ihop det utvecklingsarbete som jag har varit med och drivit under flera år.

Vad handlar artikeln om?

– Den belyser några lärares uppfattningar om det utvecklingsarbete som vissa skolor i Eskilstuna kommun genomfört inom ramen för Ifousprogrammet Lärares praktik och profession. Programmet syftar till att genom ett kollegialt arbetssätt få igång ett forskningsbaserat utvecklingsarbete där aktionsforskning är det verktyg som lärare samlas kring. Artikeln bygger på enkätsvar från de lärare som deltagit i skolutvecklingsarbetet på skolan. De har flera gånger under programmets gång fått delge sina uppfattningar om hur utvecklingsarbetet fortskrider, samt sina lärdomar och utmaningar.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett kollegialt lärande har skett kring såväl aktionsforskning som undervisning, vilket också var programmets huvudsyfte. Det har skett både genom arbetet i basgrupperna där lärarna delat med sig av sina tankar och funderingar till varandra, men också genom de så kallade rundabordspresentationer där lärarna har presenterat sin egen aktionsforskning för kollegor utanför den egna basgruppen. Tanken med det var just att sprida resultaten så brett som möjligt.

– Givetvis har det funnits problem längs vägen, pandemin inte minst. Den innebar att vi alla tvingades skifta fokus för att klara de akuta problem som uppstod i vardagen. Det här medförde också en tidsbrist, det var svårt att få tiden att räcka till. Därutöver har vår skola vuxit enormt de senaste åren, från fem till sexton klasser på tre år. Särskilt för de nyanställda lärarna blev det tufft att även mäkta med utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis visar ändå resultaten att lärarna genom arbetet med aktionsforskning fått vetenskapliga verktyg för att följa och utveckla sin undervisning tillsammans.

”Utvecklingsarbetet har inneburit att jag blivit noggrannare med att följa upp min egen undervisning.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har lärt mig massor och något jag tagit med mig är att jag blivit mer noga med att följa upp min egen undervisning. Idag följer jag mer systematiskt upp min undervisning, dels genom egna reflektioner, dels genom elevernas återkoppling. Utvecklingsarbetet har inneburit att jag fått upp ögonen för hur viktigt och effektivt det är med att ta sig tid för uppföljning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat delar av mina resultat för alla i kollegiet och vår skola kommer att fortsätta med aktionsforskning. Vi deltar just nu i ett annat Ifous-program, Datadriven skolförbättring. Det programmet syftar till att man i stället för en magkänsla kring något som man vill utveckla, ska utgå från data. Som i tidigare program utgår arbetet från lärares egna vardagsnära frågor men denna gång med fokus på återkoppling.

Jennie Werner är lärare i svenska och SO i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna

Leda och lära nr 1/2022

Susanne Sawander