Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Artikel nummer 5 2017: Rutnät, robotar och koder: Om programmering i skolan

Mer tålamod för felsökning och större förståelse för geometri. Det är några av resultaten när elever i en klass 4 i på Sigridsborgs skola i Nacka fick lära sig grunderna i programmering, visar matematiklärare Jenny Wickholm och IT-administratör Alexander Hermansson i en utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville söka Fjädernpriset som Nacka kommun varje år delar ut till pedagoger som gjort något utöver det vanliga. Att skriva en utvecklingsartikel blev också ytterligare ett sätt att formulera vad vi gjort under projektet.

Vad handlar artikel om?

– Om ett projekt med grundläggande programmering i en årskurs 4 på Sigfridsborgs skola i Nacka kommun. Till detta avsatte vi under ett läsår tid från matematiklektionerna samt elevens val. I ett första steg fick eleverna arbeta två och två och genom symboler flytta eller ”programmera” varandra runt ett stort rutnät som vi ritat upp på golvet. Det här var en övning i att vara tydlig och tänka precist, vilket är grunden i programmering. I nästa steg arbetade eleverna på surfplattor där de med hjälp av samma symboler programmerade en figur att röra sig på olika sätt.

Vilka resultat har ni sett?

– Flera, på olika plan och områden. Ett resultat blev synligt i matematiken där den här elevgruppen uppvisade tydliga förkunskaper i just geometri. Det var uppenbart att de genom programmeringen, framför allt då vi gjorde fysiska övningar, hade blivit bekant med vinklar och vinklars olika grader.

– Ett annat resultat är att eleverna utvecklade större tålamod i att ”avbugga”, det vill säga gå tillbaka och felsöka när något inte stämde i deras programmering. Under projektet var det ofta just felsökning som var mest spännande inslaget, att ”köra fast” blev ett sätt för eleverna att utvecklas. Överlag verkar det som om de här eleverna blivit bättre på att ta sig tid för just problemlösning.

– Ett spännande resultat är också att elever som normalt inte presterar så bra visade på stora kunskaper i programmering. Det skedde helt klart en slags kunskapsförskjutning i klassen och det gäller både pojkar och flickor.

– Även maktbalansen mellan oss lärare och elever förändrades, många elever är mycket vassare på ämnet än vad vi är.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eleverna drev själva mycket av arbetet i projektet. Vi pedagoger lärde oss mycket av detta, inte minst att låta eleverna forma och styra innehållet i högre grad än vad vi gjort tidigare.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom kollegialt lärande som vi arbetar med här på skolan. Vi märker också att många elever fått mersmak, det är främst de som trycker på om mer programmering och kodning i skolan, vilket vi också utökat inom elevens val.

Susanne Sawander