Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Artikel nr 9 2013: Våga teknik – ett sätt att arbeta med kamratbedömning

Marianne Sigurdsdotter Honig har arbetat med kamratbedömning i teknikämnet i årskurs 5 under en termin. Det resulterade i att eleverna blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville inspirera andra lärare att arbeta med teknik och kamratbedömning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om mitt arbete med teknikämnet i en årskurs 5. Barnen fick analysera ett vardagsföremål med minst en rörlig del, exempelvis en vitlöks- eller potatispress eller en sax. De skulle analysera produkten och titta på olika mekanismer som exempelvis hävstång, hjul eller skruv, och hur de förstärker olika krafter.

– I analysen skulle de även diskutera hur produkten har utvecklats ur ett historiskt perspektiv, och titta på för- och nackdelar med den. Slutligen skulle de resonera kring hur de själva kunde göra produkten bättre. I arbetet använde vi oss av kamratbedömning enligt modellen ”two stars and a wish”. Den går ut på att eleverna lyfter fram två goda saker i kamraternas texter och en önskan om något som kan förbättras.

Vilka resultat har du sett?

– Barnen var väldigt intresserade och engagerade i projektet. När de arbetade med kamratbedömning upptäckte de att de var tvungna att läsa kompisarnas arbeten otroligt noggrant för att kunna lämna synpunkter. Det fungerade väldigt bra. De blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av kompisarnas arbeten. När de läste varandras texter upptäckte de sina egna kvaliteter, om de missat något eller om det fanns något som de själva kunde förbättra.

– Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början. Jag tror att det är lättare för barn än för lärare att vara tuffa mot varandra. Men det innebär också att man som lärare måste planera ordentligt vilka barn man sätter ihop. Barnen i min klass var väldigt schyssta mot varandra.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Samtidigt som jag genomförde projektet läste jag in behörighet i No och teknik. Jag har blivit mycket säkrare på hur jag ska arbeta med Lgr 11 i teknikämnet, och även på att integrera teknik i andra ämnen. När det gäller kamratbedömning upptäckte jag att det finns mycket som barn klarar av, som man kan använda sig av i en klass. Det var också väldigt tidsbesparande för mig som pedagog. Men det är viktigt att anpassa kamratbedömningen efter vilken grupp av elever man har.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag ska berätta om arbetet på ett pedagogiskt forum i skolan. Min artikel har nästan samma upplägg som en lärarhandledning. Den kan man inspireras av och ha användning av oavsett vilket ämne man arbetar med.

Åsa Lasson

Marianne Sigurdsdotter Honig är utbildad 1-7-lärare och arbetar som klasslärare på Älta skola i Nacka kommun.