Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Utveckla skolan nummer 1/2021: NyPFiken NPF-träffar i grundskolan

Med gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer försvann också känslan av utanförskap. Det konstaterar speciallärarna  Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med NPF-träffar sedan 2017 och själva sett de positiva effekterna men också fått respons från utomstående aktörer som exempelvis BUP. Det har gjort att vi gärna vill dela med oss och sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikel om?

– Artikeln handlar om NPF-träffar som elever från årskurs 4-6 med NPF bjuds in till på vår mellanstadieskola. Vi startade dessa regelbundna träffar 2017 med huvudsakligt syfte att bryta det stigma som en diagnos kan medföra men också för att ge de här eleverna bättre verktyg för att hantera sin skolvardag.

– Träffarna har under åren utvecklats och finslipats. Nuvarande upplägg innebär att elever med NPF-diagnos från årskurs 4 bjuds in till tre gemensamma träffar per termin. Tanken med träffarna är att dels att låta eleverna få träffa andra elever med liknande utmaning utbyta erfarenheter och tips, dels stödja eleverna genom att ge dem verktyg som stöttar dem i deras skolvardag. Träffarna har olika teman, på höstterminen kretsar de kring schema och strukturer medan vi på vårterminen riktar fokus mot kompisrelationer och medarbetare på skolan, då tipsar exempelvis rörelsepedagogen om aktiviteter på raster, kocken och övriga arbetslaget i köket kommer och pratar om vad man ska tänka på i matsalen. För att ta reda på vad eleverna tycker om NPF-träffarna får de i slutet av varje skolår fylla i en enkät.

”I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna stärks av att få träffa andra med samma eller liknande utmaningar. Tillfällen att dela erfarenheter har ett stort värde i sig. Att eleverna kommer till träffarna som självklart är frivilliga är också ett tydligt positivt resultat. I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.

– Samtal eleverna emellan, särskilt när de yngre möter de äldre, skapar trygghet. Som en sjätteklassare sa till en elev i fyran: ”Du kommer att lära dig att hantera det här.” Stöttning från äldre elever kan många gånger betyda mer än vad vi vuxna kan bidra med. Vi har fått fin respons även från kollegor och föräldrar. Huruvida NPF-träffarna påverkar studieresultatet är svårt att säga men vi tror att om eleverna får det stöd och den hjälp den behöver så ökar givetvis deras förutsättningar att klara skolan.  

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom NPF-träffarna har vi även utvecklat så kallade NPF-ronder där vi tillsammans med lärarna går igenom och kontrollerar att alla klassrum är organiserad för att stödja elever med NPF.  Konkret innebär det att klassrummen ska ha tillgång till exempelvis bildstöd, skärmar och hörselkåpor. Poängen med att de här hjälpmedlen finns på plats i samtliga klassrum innebär att alla elever kan använda dem och därmed minskar känslan av att vara annorlunda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Flera andra skolor i Nacka kommun har hört av sig och är intresserade av vårt arbete, både våra NPF-träffar och hur vi gör lärmiljön tillgänglig. Vi hoppas kunna få fart på vårt spridningsarbete så småningom, pandemin har förstås satt mycket på vänt.

Helena Pålsson är speciallärare i svenska och förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Lovisa Östberg är speciallärare i matematik på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander