Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Leda och lära nummer 12/2022: Specialpedagogik på fritidshem. En outtalad självklarhet?

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det konstaterar Karin Jansson Bredin som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat i många år inom skolan som lågstadie- och montessorilärare, speciallärare och skolledare och har alltid varit särskilt intresserad av barn i behov av stöd. Idén till artikeln väcktes genom att vår skola deltog i Ifousprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Fritidshemmet glöms ofta bort i frågor som rör specialpedagogik och jag ville undersöka hur fritidslärarna själva ser på sin verksamhet i relation till specialpedagogik.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur fritidslärare uppfattar specialpedagogik och hur de ser på sitt arbete med elever som har behov av stöd. Vilka möjligheter och hinder finns inom fritidshemmet att arbeta med specialpedagogik? Artikeln bygger på intervjuer med fyra fritidslärare.

Vilka resultat har du sett?

– Något som tydligt framkom är att formella begrepp kring specialpedagogik, exempelvis extra anpassningar och särskilt stöd, inte används inom fritidshemmet. En förklaring är att fritidslärarna inte är helt säkra på vad de här begreppen betyder och innebär. Frågor kring specialpedagogiska anpassningar och stöd tas heller inte upp i fritidshemmets egen dokumentation kring verksamheten. Det finns helt enkelt ett glapp mellan skola och fritidshem när det kommer till specialpedagogik.

– Samtidigt visar resultaten att fritidshemmets miljö ofta har en väldigt positiv påverkan på elever med behov av stöd. Framför allt är det fritidsverksamhetens fokus på relationer och samarbete som gynnar de här eleverna.

– Glädjande visar resultaten visar att Ifousprogrammet har stärkt samverkan mellan skola och fritidshemmet. Idag har vi en fast, bokad tid för veckomöten mellan lärare på skolan och fritidshemmet och fritidshemmet deltar i möten med elevhälsan en gång per termin.

”Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar även som specialpedagogisk koordinator och projektet har inneburit att jag riktar större fokus på att stärka samverkan mellan skola och fritidshemmet. Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Samarbetet mellan skola och fritids har redan nu förbättrats genom att fritidshemmet mer aktivt följer upp ämnesundervisning som elever kan behöva mer träning i. Det sker utifrån elevernas individuella behov och genom ett mer lekfullt sätt, exempelvis med hjälp av olika spel.

Karin Jansson Bredin är biträdande rektor och specialpedagogisk koordinator på
Ekkälleskolan i Linköping

Leda och lära nr 12/2022

Susanne Sawander