Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Matematikläraren Stefan Lindströms utvecklingsartikel handlar om hur han arbetar med att öppna upp matematiken för eleverna. Med hjälp av vad han kallar Öppen matematik kommer han in på mer avancerad matematik än tidigare.

Skolan är bra att rapportera skolfrånvaro, men mindre bra på att prata med föräldrar och elever om orsaken till frånvaron. Det konstaterar pedagogerna Loredana Ciambriello och Lisa Norming i denna utvecklingsartikel, som bland annat tar upp förebyggande åtgärder.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Att använda whiteboards i klassrummet gav mer aktivitet och större delaktighet hos Mikael Sjöströms elever. Whiteboarden blir som ett verktyg för tänkandet, menar Mikael Sjöström, IT-pedagog på Neglinge skola i Nacka.

Genom sitt utforskande av ljusbord, speglar och en koja kunde de yngsta barnen på förskolan Sunnebo kommunicera utan ord. Dessa mötesplatser blev också ett bra sätt för de nya barnen att lära känna varandra, säger Christel Eklöf som skrivit en utvecklingsartikel med sina kollegor på förskolan.