Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

Elevernas låga meritvärden fick Kristina Kemp och Brett Kemp, lärare i Landskrona, att fundera på vad de kunde göra för att vända utvecklingen. Det resulterade i ett ändrat arbetssätt för hela skolan, där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade.

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

På förskolan Vintergatan i Stockholm har barnen fått arbeta med film. Utifrån barnens egna hypoteser har de gemensamt skapat korta filmer som därefter har gjorts tillgängliga på internet.