Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Skolan är bra att rapportera skolfrånvaro, men mindre bra på att prata med föräldrar och elever om orsaken till frånvaron. Det konstaterar pedagogerna Loredana Ciambriello och Lisa Norming i denna utvecklingsartikel, som bland annat tar upp förebyggande åtgärder.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Om ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen. Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.