För att nå resultat i ett utvecklingsarbete måste alla känna sig delaktiga, vilket kräver att det förankras i ett tidigt skede i hela verksamheten. Den slutsatsen drar Eva Klang i sin utvecklingsartikel.

Utforskande och utmanande frågor blev nyckeln till en ökad analyskultur i de kollegiala samtalen. Det visar rektor Christina Svensson i sin utvecklingsartikel.

En genomtänkt samtalsmodell har bidragit till ett fokus på lärande, visar Therése Ludvigsson, rektor i Marks kommun i sin utvecklingsartikel.

Att ha ett tydligt syfte och samtidigt våga befinna sig i det osäkra är viktiga ledaregenskaper för att åstadkomma utveckling. Det konstaterar Louise Jändel i sin utvecklingsartikel, som bygger på deltagandet i Ifous FoU-program Fokus undervisning.

Det brister ofta vid övergångar från låg- till mellanstadiet. I regel beror det på att det saknas systematik kring överlämning av elevinformation mellan stadierna, visar Sara Eklund och Monica Rundqvist i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Datadriven skolutveckling.

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

En tuff fjällvandring utan de vanliga störningsmomenten internet och mobiltelefoner gav ett lyckat resultat vad gäller elevernas inlärning av naturvetenskapliga teorier. I en utvecklingsartikel berättar gymnasieläraren Jonas Kemi om projektet.

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.