När bildsalens fysiska miljö förändrades ökade fokus på lärandet och klassrumsklimat blev lugnare. Det visar Myriam Biondi Molina i sin utvecklingsartikel.

Med aktionsforskningsmetoden GLL ökade elevernas intresse för både läsning och sitt eget lärande. Det visar Ann-Charlott Jubel, lärare i Älta rektorsområde i Nacka kommun, i sin utvecklingsartikel. Ann-Charlott Jubel. Varför ville du skriva en utvecklingsartikel? – Med det här arbetet vann jag Nacka kommuns kvalitetspris Fjädern, och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Men…

För att nå resultat i ett utvecklingsarbete måste alla känna sig delaktiga, vilket kräver att det förankras i ett tidigt skede i hela verksamheten. Den slutsatsen drar Eva Klang i sin utvecklingsartikel.

Tvålärarskap leder till fördjupade pedagogiska diskussioner och bättre mående både på jobbet och fritiden. Den slutsatsen drar lärarna Åsa Ydreskog och Annelie Pendén på Sätilaskolan i Sätila i sin utvecklingsartikel.

Utforskande och utmanande frågor blev nyckeln till en ökad analyskultur i de kollegiala samtalen. Det visar rektor Christina Svensson i sin utvecklingsartikel.

Mikaela Kjellgren beskriver i sin utvecklingsartikel ett projekt i ämnet bild där elevernas alster får möta en autentisk publik.

Det brister ofta vid övergångar från låg- till mellanstadiet. I regel beror det på att det saknas systematik kring överlämning av elevinformation mellan stadierna, visar Sara Eklund och Monica Rundqvist i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Datadriven skolutveckling.

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.