Forskande lärare stärker kopplingen mellan skola och forskning

Som forskande lärare står man med ena benet i forskningen och det andra i praktiken. Något som innebär stora fördelar men också har sina utmaningar. Det visar de forskande lärarna Linda Smidfelt och Martin Granbom samt utvecklingsstrategen Sara Alfredsson i Lunds kommun, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville sprida erfarenheterna vi fått under arbetets gång. Det har inte funnits någon färdig mall att följa och ingen visste på förhand hur det skulle fungera med två lärare som samtidigt forskade. Vi har stött på en del utmaningar och tanken är att hjälpa andra att undvika att gå i samma fällor, men också att visa på möjligheterna med att skapa en givande kontakt mellan skola och universitet kring praktiknära forskning.

Vad handlar artikeln om?

– Främst beskriver artikeln tankarna bakom inrättandet av de båda forskningstjänsterna. Bland annat om hur tiden kan fördelas mellan forskningen och undervisningen, vilka förväntningar som finns från alla inblandade parter och vilka förutsättningar som behövs för att det ska fungera så bra som möjligt. I artikeln beskriver vi också kort vårt forskningsprojekt som handlar om relationell pedagogik. I det projektet har vi arbetat fram en fortbildningsmodul för lärare som vill utveckla sin kunskap och medvetenhet om lärar-elevrelationen i klassrummet. Lärare på två skolor medverkade under sex veckor och de utvärderade sedan projektet i individuella intervjuer.

En fördel med att vara forskande lärare är att man har stor förståelse för den egna skolans utmaningar.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att det finns flera fördelar med forskande lärartjänster, dels minskar avståndet mellan forskning och praktik, eftersom forskande lärare samtidigt en del av lärarkollegiet. Dels har forskande lärare förståelse för skolans utmaningar och det gör att själva projektet blir mer relevant för övriga lärare.  Det är också lättare att nå ut med resultaten då forskande lärare själva är aktiva i skolan.

– De utmaningar vi stött på har i huvudsak handlat om en kulturkrock mellan praktik och forskning. Mer precist om vad skolhuvudmannen, Lunds kommun och vi som forskande lärare ville ha ut av projektet samt hur resultaten skulle presenteras. Som forskare utgick vi från att projektet skulle presenteras som en vetenskaplig artikel. Under arbetets gång förstod vi att skolledningen och Lunds kommun förväntade sig något som kunde spridas ut i skolorna, i form av en rapport eller liknande. En insikt är att frågor som dessa måste vara utredda och klara innan projektet startar. 

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fått möjlighet att lära oss mycket inom ett nytt forskningsområde. Projektet har också bidragit till att vi har skapat nya, värdefulla kontakter med forskare på Lunds universitet, som vi har samarbetat med. Därutöver har vi fått möjlighet att i arbetet med fortbildningsmodulen träffa lärare från andra skolor, och vi har sett vilka fantastiska pedagoger det finns.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har spridit det på olika sätt, exempelvis på konferenser för skolledare i Lunds kommun och på konferenser vid Lunds universitet för lärarstudenter, lärare och skolledare. I mars ska vi även presentera på Lärarnas Skolutvecklingskonferens i Skåne. Planen är nu att anpassa materialet i fortbildningsmodulen och göra den tillgänglig för alla gymnasieskolor här i Lunds kommun så att fler kan arbeta med detta.