Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Utveckla skolan nummer 11/2022: Digitala klassrum En undersökning om fjärrundervisningens möjligheter och utmaningar

Den fjärrundervisning som Fanny Bergquist bedrev i SO under coronapandemin bidrog till att öka elevernas lärande. Hon konstaterar att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Under coronapandemin ställdes vi inför helt nya utmaningar i skolan. Jag hade tidigare utformat en undervisningsmodell och jag ville prova om den kunde fungera lika bra i den digitala undervisningen som i det fysiska klassrummet. Det visade sig att den gjorde det. Att skriva en artikel blir ett sätt att dela med sig av mina erfarenheter, och förhoppningsvis kunna inspirera andra lärare att våga tänka nytt. Jag tänker också att det i förlängningen kan gynna elevernas lärande. 

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag bedrev min SO-undervisning på Skuru skolas högstadium under coronapandemin. I artikeln beskriver jag hur jag använder Powerpoint som undervisningsverktyg. Jag har undersökt hur elevernas kunskapsinlärning påverkades av undervisningen, men jag har också tittat på vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. 

Vilka resultat har du sett?

– Att fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande, men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som jag använder i det fysiska klassrummet. Det innebär bland annat att jag använde bildstöd och en dagordning där det tydligt framgår vad eleverna ska göra, samt hur, när och hur länge.

– De utmaningar som jag upplevde med fjärrundervisningen var framförallt att inte kunna interagera med eleverna som vanligt. Det var mycket svårare att ge dem den hjälp som de behövde. Det var också helt omöjligt att anpassa den fysiska miljön runt eleverna när de arbetade hemma. För vissa elever innebar det att det blev svårare att hålla fokus på uppgiften eftersom de distraherades av annat i hemmiljön.

– Samtidigt visar också resultaten att det fysiska klassrummet kanske inte alltid är den bästa platsen för inlärning. De främsta möjligheterna som jag såg med fjärrundervisningen är att det gav eleverna bättre studiero. De kunde sova lite längre på morgonen, vilket bidrog till att de fick mer energi, och att deras stressnivå minskade. Jag tänker att det skulle kunna vara gynnsam för vissa elever att studera hemifrån en dag i veckan. Det skulle kunna ha en positiv effekt på inlärning och koncentration.

”Jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att mitt arbete har förändrats av projektet i sig. Men jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar. Jag har också fått bekräftat att den här lektionsstrukturen som jag använder fungerar både i det fysiska och det digitala klassrummet.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– När jag skrev artikeln jobbade jag på Skuru skola, och där har jag berättat om projektet och fått positiv respons från mina kollegor. Sedan dess har jag bytt arbetsplats och jobbar numera på Myrsjöskolan i Nacka. Här jobbar jag vidare med samma undervisningsmodell och tanken är att jag ska berätta om projektet på lärarkonferenser. I och med att jag har skrivit den här artikeln så hoppas jag att mina erfarenheter ska spridas vidare även till kollegor på andra skolor som förhoppningsvis kan inspireras.  

Fanny Bergquist är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9, och
arbetar på Skuru skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 11/2022

Åsa Lasson