Enkel insats lindrar talängslan hos elever

Leda och lära nummer 6/2022: Att hjälpa elever att våga tala inför andra. En aktionsforskningsstudie om talängslan

En workshop på några timmar kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade till en början inga planer på att skriva. Men under de två år som vi arbetat med Ifous-programmet Lärares praktik och profession har jag blivit alltmer medveten om vad beprövad erfarenhet faktiskt innebär. Genom att skriva en artikel om mitt eget utvecklingsarbete kan jag vara med och bidra till den här beprövade erfarenheten, det känns både roligt och stort.

Vad handlar artikeln om?

– Om en insats för att stärka elever med talängslan. Mer precist beskriver artikeln en workshop med åtta mycket talängsliga gymnasieelever i årskurs ett. Elever hade själva anmält sig till workshopen och målet var att de skulle klara av att hålla det tal som ingår i nationella proven i svenska.

– Workshopen pågick under ett par timmar. Inledningsvis fick eleverna öva på att bara stå framför varandra, först i grupper om fyra och så småningom en och en. Eleverna fick också öva på att visualisera sig själva innan de höll sitt tal – hur de går in, ställer sig framför publiken, tittar åhörarna i ögonen, förankrar fötterna stadigt i golvet, tar ett djupt andetag och därefter börjar tala. Tanken var att de skulle använda sig av det här verktyget, den här tekniken, när de vid provtillfället höll sitt tal.

Vilka resultat har du sett?

– Ett mycket positivt resultat är att alla åtta elever klarade det nationella talprovet. Det gladde mig verkligen för jag har sett vilken ångest och panik de här eleverna kan få av bara tanken på att behöva prata inför publik. Jag såg också hur de under provet använde sig av de verktyg de hade fått under workshopen. Alla elever fick bra betyg på sina talprov och när jag pratade med dem efter provet trodde jag därför att alla skulle vara glada och nöjda med sin insats. Men två av eleverna tyckte att det kändes hemskt även efteråt, trots att de fått bra betyg. Jag insåg att för vissa elever försvinner inte den negativa känslan även om de klarar uppgiften och får ett bra betyg.

”Nu kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen. Det är uppskattat och funkar jättebra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Numer kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen inför det nationella provtalet, det är uppskattat och funkar jättebra. Workshopen är en enkel insats som ger väldigt mycket tillbaka. Att skriva en artikel har också medfört att jag är mer positiv till att på ett strukturerat sätt testa nya idéer i klassrummet. Tillsammans har detta har gjort mig tryggare i min yrkesroll.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Efter Ifous-programmet arbetar jag tillsammans med några kollegor även med det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Det baseras på samma metod som aktionsforskning men vi kallar det aktionsstudier. Vi har fått igång flera ämnesöverskridande grupper kring olika frågor och som flera gånger per termin träffas, stämmer av och diskuterar.

Simon Eksmo är gymnasielärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet Norrköping.

Leda & lära nr 6/2022

Susanne Sawander